Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Upsala möte 1593.
87
erkänd såsom kyrklig bekännelseskrift och i denna
grundlag till och med satt framför Augsburgiska bekännelsen.
Huru helst man emellertid än härom vill döma, så står det
åtminstone fast, att hon faktiskt ända från reformationens
första tid intill den dag, som nu är inne, vida mer än
någon annan mensklig skrift i det allmänna tänkesättet gällt
såsom trosnorm för svenska kyrkan.
Man har ofta och, såsom det synes, äfven på goda
grunder uttalat sin förundran deröfver, att ett möte, som
hölls mot slutet af det sextonde århundradet, denna den
redan starkt utbildade konfessionalismens tid, och sjelfvar
alltigenom beherskadt af en utpregladt luthersk anda, i
be-kännefeefrågan stannat vid den Augsburgiska bekännelsen
och för öfrigt endast lemnat den allmänna anvisning, som
beslutet innehåller. Orsakerna till en sådan inskränkning
kunna hafva varit många och af en ganska olika
beskaffenhet, men som de ej finnas uppgifna i mötets handlingar,
der icke ens någon väckt fråga om andra
bekännelseskrifters antagande förekommer, nödgas man åtnöja sig med
gissningar, hvilka dock i förevarande fall torde vara
temligen säkra. Ty först och främst är det klart, att hela den
svenska kyrkoreformationen varit alldeles främmande för
de dogmatiska öfverdrifter, som annanstädes genom
omständigheternas makt blifvit framkallade och der röjde en
omisskännelig böjelse att sammanblanda kyrklig teologi
med kyrklig bekännelse; och vidare är det äfven lika klart,
att J593 års män betraktade sådana skrifter som
Augsburgiska bekännelsens apologi och de Schmalkaldiska
artik-larne endast såsom närmare udäggningar af den
Augsburgiska bekännelsens innehåll, samt att de följaktligen ansågo
dem, huru värderika de än äro, icke behöfva såsom sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
