- Project Runeberg -  Urania /
31

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÅNGGUDINNANS AVSLÖJANDEN. 31

från alla sekler, alla dagar, alla ögonblick. Då I
betrakten en himlakropp, sen I den sådan han var i det
ögonblick, den fotografi I erhållen avsändes, på samma sätt
som, då man hör en klocka ljuda, man uppfångar ljudet
först en stund efteråt, och det så mycket längre efteråt,
som man är långt avlägsen från densamma.»

»Därav följer, att alla dessa världars historia är
ständigt på resande fot i rymden, utan att någonsin absolut
försvinna, och att alla förflutna händelser äro närvarande
i det oändligas sköte och oförstörbara.»

»Världsalltets tillvaro skall aldrig taga slut. Jorden
skall upphöra att finnas till och skall en dag vara
endast en grav. Men det skall uppstå nya solar och nya
jordar, nya vårar och nya leenden, och livet skall alltid
blomstra i världsalltet, som är utan gräns och utan slut.»

»Jag har velat visa dig», sade hon efter ett ögonblicks
tystnad, »hurusom tiden är evig. Du har förut
förnummit rummets oändlighet. Du har fattat världsalltets
storlek. Din himmelska resa är nu avslutad. Låt oss
nalkas jorden och återvända till ditt fädernesland.»

»Vad dig beträffar», tillade hon, »så vet att studier
äro den enda källan till allt intellektuellt värde; sök
aldrig att vara varken fattig eller rik; vakta dig för
ärelystnad liksom för varje annan träldom; var
självständig: självständigheten är den sällsyntaste av alla
gåvor och dock det första villkoret för lyckan.»

Urania talade med sin ljuva stämma. Men den
sinnesrörelse, som framkallats av alla dessa
utomordentliga tavlor, hade till den grad skakat min hjärna, att jag
plötsligt överfölls av en häftig darrning. En
frosskaknin? genomilade mig från topp till tå, och det var utan
tvivel detta, som gjorde att jag plötsligt vaknade mitt
under en livlig rörelse... Ack, denna tjusande
himlafärd var slut.

Jag sökte Urania och jag fann henne icke mer. En
klar månstråle inträngde genom fönstret till min kammare
smekande kanten av en gardin och tycktes i obestämda
konturer avteckna min gudomliga ledsagarinnas luftiga
gestalt; men det var endast en månstråle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free