Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han började gå fram och tillbaka med långa steg. Den
unga flickan hade lyssnat till honom, liksom man
lyssnar till en apostel, en älskad apostel, och ehuru han i
själva verket endast talat för henne, hade han icke synts
lägga märke till hennes närvaro, så orörlig och tyst hade
hon varit. Hon trädde fram till honom och fattade hans
hand. »O», sade hon, »om du ännu icke uppnått sanningen,
så skall hon dock icke undgå dig.»
Därpå tillade hon, fattande själv eld och häntydande
på en av honom själv ofta uttryckt betänksamhet: »Du
tror, att det är omöjligt för en jordemänniska att nå
sanningen, emedan vi icke hava mer än fem sinnen och
emedan en mängd yttringar i naturen förbliva främmande för
vår ande, emedan det ej finns någo nväg, på vilken de
kunna komma till oss. På samma sätt som vi ej skulle
se, om vi saknade synnerven, höra, om vi saknade
hörselnerven och så vidare, likaså förbliva de vibrationer, de
yttringar av kraften, som passera mellan strängarna på
vårt organiska instrument utan att komma de strängar
som finns att vibrera, okända för oss. Jag medgiver det,
och jag antager i likhet med dig, att invånarna på vissa
klot kunna vara ojämförligt mera försigkomna än vi.
Men det synes mig likväl att du, ehuru jordebebyggare,
funnit.»
»Kära vän», genmälde han, i det han satte sig bredvid
henne på den stora divanen i biblioteket, »det är
fullkomligt säkert, att vårt jordiska instrument saknar
strängar, och det är sannolikt, att en invånare å Sirius’ system
skulle skratta åt vår inbilskhet. Den minsta
magnetiserade järnbit är styvare än en Newton och en Leibnitz i
fråga om att hitta den magnetiska polen, och svalan
känner bättre än en Kristofer Columbus eller en Magellans
latitudförändringarna. Vad är det jag nyss sagt? Att
skenet bedrager och att vår ande bör tvärtigenom
materien se den osynliga kraften. Materien är icke vad
den synes vara, och ingen människa, som känner de
positiva vetenskapernas framåtskridande, skulle numera
kunna påstå sig vara materialist.»
»I så fall», återtog hon, »skulle den psykiska
hjärnatomen, principen till den mänskliga organismen, vara
odödlig liksom för övrigt alla atomerna, om man får tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>