Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina åsikter om det okända i det vetenskapliga
problemet. Hypoteser saknas visserligen icke till svar på
frågetecknet. Man kan säga, att händelsen ej tilldragit sig
så, som Cicero berättar den; att den blivit förstorad,
överdriven; att de båda vännerna, som ankommit till en
främmande stad, kunnat befara någon olycka; att då man
fruktar för en väns liv efter strapatserna av en resa och
mitt under nattens tystnad man kan råka drömma, att
han är offer för ett lönnmord. Vad episoden med
kärran beträffar, kunna de resande hava sett en sådan på
gården och enligt principen om ideassociationer har den
förbundit med drömmen. Ja man kan framställa alla
dessa förklarande hypoteser; men det är endast
hypoteser. Antagandet att det verkligen funnits en
kommunikation mellan den döde och den levande, är också en annan
hypotes.
Äro dylika fakta mycket sällsynta? Det ser icke så
ut. Jag påminner mig bland andra en tilldragelse, som
berättats för mig av en gammal ungdomsvän till mig,
Jean Best, vilken jämte min framstående vän, Edouard
Charton, år 1833 grundade Magasin pittoresque och som
dog för några år sedan. Det var en allvarlig, kall
metodisk man (skicklig typograf-gravör, utmärkt
administratör) ; alla de, som känt honom, veta huru föga nervös
han var till sitt temperament och huru långt hans ande
var skild från saker, som hade sammanhang med
fantasien. Nåväl, följande tilldragelse hände honom själv,
då han var ett barn om fem eller sex år.
Det var i Toul, hans födelsebygd. Han låg en vacker
afton i sin lilla säng men sov icke, då han såg sin mor
inkomma i kammaren, passera genom densamma och
begiva sig in i angränsande salong, vartill dörren var
öppen, och där hans far satt och spelade kort med en vän.
Men nu var hans mor sjuk och befann sig i Pau. Han
steg genast upp ur sängen och skyndade efter sin mor
ända in i salongen, där han sökte henne förgäves. Hans
far bannade honom med en viss otålighet och skickade
honom åter till sängs, försäkrande honom att han drömt.
Barnet, som då verkligen trodde sig hava drömt, kröp
åter ned i sängen och försökte sova. Men några minuter
senare, då han ännu hade ögonen öppna, såg han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
