Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leva utan mål. Vilken skada! En invånare i Paris, som
aldrig hört namnet på denna stad eller Frankrike uttalas,
skulle icke vara mer främling än de i sitt eget
fädernesland. Ack, om de kunde se jorden härifrån, med vilken
glädje de skulle återvända dit och huru alla deras
allmänna och enskilda föreställningar skulle förändras. Då
skulle de åtminstone känna det land de bebo; det skulle
vara något att börja med; sedan skulle de efter hand
studera de sublima sanningar, som omgiva dem, i stället
för att vegetera under ett töcken utan tynvidd och snart
skulle de leva ett verkligt liv, ett intellektuellt liv.»
»Vilken heder han gör henne! Man kunde verkligen
tro, att han kvarlämnat vänner i den där slavkasärnen !»
Jag hade icke talat. Men jag hörde mycket tydligt
denna fras, som tycktes svara på mitt inre samtal. Två
marsinvånare betraktade mig, och de hade på grund av
detta sjätte sinne för magnetisk uppfattning, varom
härovan varit tal, läst mina tankar. Jag vart något
förvånad och, för att tillstå sanningen, kännbart sårad över
utfallet: »När allt kommer omkring, älskar jag jorden,
det är mitt fädernesland, och jag har fosterlandskärlek!»
Denna gång utbrusto båda mina grannar samtidigt i
skratt.
»Ja», svarade den ene med oväntad godhet, »ni har
fosterlandskärlek. Man ser verkligen att ni kommer från
jorden.»
Och den äldste tillade:
»Låt ni era landsmän vara, de bliva aldrig
förståndigare eller mindre blinda än nu. De hava redan varit
där i åttiotusen år. Och ni tillstår det själv, de äro ännu
ur stånd att tänka... Ni är verkligen beundransvärd i
att betrakta jorden med så rörda blickar. Det är alltför
mycken barnaoskuld.»
Har ni icke, benägne läsare, någon gång på er väg
mött några av dessa människor, som äro alldeles
genomträngda av ett orubbligt högmod och som uppriktigt och
ovederläggligt tro sig stå över alla andra människor?
När dessa stolta personer befinna sig inför en överlägsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
