- Project Runeberg -  Urania /
117

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan att avbryta henne, ty jag fruktade varje ögonblick,
att hon skulle försvinna på samma sätt som hon kommit.
Vid minnet av min dröm, varom jag påmindes genom
överensstämmelsen av föregående beskrivning med vad
jag själv sett, kunde jag likväl icke avhålla mig från att
meddela min himmelska vän denna så överraskande dröm
och för honom uttrycka min förvåning över att icke hava
återsett honom å denna resa till Mars — en
omständighet, som kommit mig att tvivla på verkligheten av
densamma.

»Men», genmälte han, »jag såg dig fullkomligt, och du
såg mig även och du talade med mig... Ty det var
jag...»

Tonfallet i hans röst vart vid dessa sista ord så
egendomligt, att jag plötsligt igenkände den sköna martiskans
välljudande stämma, vilken så mycket frapperat mig.

»Ja», sade han, »det var jag, jag försökte göra mig
bekant, men bländad av ett skådespel, som fängslade ditt
sinne, kunde du icke lösgöra dig från jordiska
förnimmelser, du förblev sinnlig och jordisk och du lyckades icke
höja dig till den rena uppfattningen. Ja, det var jag,
som bjöd dig armen för att ledsaga dig ned från
luft-charen till vår boning, då du plötsligt vaknade.»

»Men i sådant fall», utropade jag, »om du är denna
maniska kvinna, hur kommer det sig då, att du
uppträder här under skepnad av Spero, som icke mer finns
till?»

»Det är icke på din näthinna, ej heller på din synnerv,
som jag verkar», genmälde han, »utan på din andliga
varelse och på din hjärna. Jag är i detta ögonblick i
förbindelse med dig, jag inverkar direkt på din förnimmelses
säte i hjärnan. I verkligheten är min andliga varelse
utan form, liksom din och liksom alla själar. Men när
jag, såsom i detta ögonblick, sätter mig i direkt
förbindelse med din tanke, så kan du icke se mig annorlunda
än sådan som du känt mig. Det är på samma sätt under
drömmen, det vill säga under mer än en fjärdedel av ert
jordiska liv — under tjugu år av sjuttio; — I sen, I
tanken, I talen, I vidrören med samma intryck, samma
tydlighet, samma visshet som under det normala livet,
och dock äro ögonen slutna, trumhinnan okänslig, mun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free