Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1) Berättelse af klockaren i St. Clara kyrka Jöns
Ericksson Wessarius öfver hans styfdotter Helenas tillstånd
»under det beklagliga trolldomsväsendet».[1]
»Sedan barnaförandet hos mina grannar rundt omkring blef
kunnigt och att deras barn bekänt, sade de sig emellan, att ock
mina styfdöttrar fördes om nätterna till de af dem förtalde
möten, men jag, sådant vaktandes, skickar Helena till mäster
Börje Kåck på Brahelund, hos hvilken jag henne tillförene en
tjänst förtingat hade. Samma dag hon bortsändes, begynte både
barnen och föräldrarne säga uppenbarligen och mig jämväl i
munnen, det mina styfdöttrar voro i samma fara och själsvånda
som deras, och vore därför rådligt, att vi henne tillbakakallade
att om sådant farligt väsende förehållas, förr än hon djupare
där uti blefve snärd och invecklad, hvilket jag dagen därefter
också gjorde. När hon var hemkommen och tillika med systrarne
därtill länge hade nekat, bekände de sig omsider föras om
nätterna till de och de rummen, framvisandes efter några dagar
de slarfvor, spånor och benknotor, som de uti möten för (såsom)
gåfvor och föräringar hade bekommit. Därefter lät jag dem gå
uti de välment förordnade vakstugor, befallandes dem, näst
Gud uti någon mig bekant hederlig prästmans förvar och
bekymmer där (för den händelse) dem några frestelser påkomma
skulle; hvarest äfven Helena blef anfäktad mäkteligen såväl som
de andra barnen. Då nu Smedskarin, som hon (Helena) sade
sig föras af, hade sig i fängelset upphängt, förböd jag dem
därefter gå i någon vakstuga mer.»
Den här åsyftade förmenta trollpackan, Karin Johansson,
en 47-årig hustru, vanligen Smedskarin kallad, hade i sin
förtviflan öfver barnens anklagelser och det hårda fängelset gått
straffet i förväg och hängt sig. Efter henne anklagades af en
del af barnen Bösseskiöttaren (bösskytten?) Olluff Lärkias hustru
Anna. Den hysteriska Helena suggererades af dessa händelser
på sätt af den vidare berättelsen framgår:
»Men sedan några roliga (lugna) nätter voro förbi, och hon
skulle taga neder linkläder, som uppe i Rath(?)stugan på snören
voro uppsatta att torkas, kom Sathan uti Lärkians liknelse
till henne och sade: förr än du skall längre vara i ett sådant
eländigt tillstånd, så är det bättre, att du hänger diq här
opp. På samma sätt frestade den onda anden henne hela den
dagen igenom, hvar som hon helst var allena, antingen i
källaren eller köket, med det farliga ingifvandet, att hon
skulle på det eller det sättet göra af med sig, han, djäfvulen,
ville fuller hjälpa till, att det skulle intet göra ondt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
