Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dömdes af K. rätten till döden, hvilken dom af
Kommissorialrätten ändrades till förvisning ur staden och närmaste trakt —
heter det om den fasa, hon ingaf barnen — en omständighet, hvilken
ansågs vara bevisande för hennes skuld — följande: — — »den
enes, Olof Erickssons[1] förskräckelse för Annika var så stor, att
han, så snart han blef henne varse, då han förut intet visste,
hvem man för honom visa ville, med gråtande och hjärtans
bäfvande från henne som ett spöke flytt och sig fast anställt,
som komme honom en stark paroxysmus uppå, hvilken
räddhåga, han för ingen annan af alla de andra, som honom inför
Rätten föreställdes ifrån sig tedde.»
Det skulle föra mig för långt att ur
ransakningsprotokollen hopsamla någon större mängd fall, jag vill därför i
korthet ännu blott anföra följande:
3) Klockaren i St. Catharina (ty klockarna stodo icke
prästerskapet efter i »ett sant kristeligt nit») Eric Simonsson
berättade, att barnen en natt, så länge man vakade öfver dem, voro
fria men om morgonen, sedan prästerna, hans (klockarens) hustru
och några andra voro bortgångne, begynte barnen att anfäktas.
Samma morgon fanns ock gossen Eric Larsson stå på hufvudct
i en vrå [2] och hjälptes af Annika Gråå till rätta.
4) Amiralitetspredikanten Jonas Gravander och herr
Severinus Hallendorff berättade, att Oluff Lärckias hustru
anfäktar en Skomakares, Johan Danielsson, dotter, 10 år gammal.
De hade bägge varit där och sett flickan både nätter och dagar
anfäktas, men när denna hustrun, (Anna Lärckia) är där hos,
är flickan fri.»
De anfäktade barnens fantasier voro alla i full
öfverensstämmelse med den ofvannämnda Blåkullasagan. Denna
utgjorde den form i hvilken allas fantasier gestaltades,
vittnesmålen äro därför hvarandra lika och i all sin mytiska
brokighet tämligen enformiga. Smärre individuella skiftningar, den
enskildes tillägg till den ur folksjälen framfödda myten,
förekomma, men sådana tillägg inneburo sällan något nytt.
Häxsabbbaten var ju för öfrigt en nära nog universell
föreställning, åtminstone var den allmän bland de europeiska
kulturfolken. I södern, bland de varmblodiga romanska folken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
