Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blåkulla[1], enär hon icke gifvit Satan sin rättighet och
tillfört honom så många barn som han velat hafva.»
Smeds-Karin upphämtades, och Hofrättens medlemmar besiktigade
henne i Kansliet, och »hon såg illa ut, som om hon skulle
varit piskad». Stigmata Diaboli af annat slag hade äfven
värde som bevismedel, såsom oförmågan att gråta, oförmågan
att läsa de vanliga bönerna m. m. Däremot var den
utomlands så värderade analgesien icke hos oss lika uppskattad,
alldenstund det till vår berömmelse kan sägas, att tortyren
vid bekännelsernas frampressande — om ock långt ifrån okänd
— ingalunda haft en så utsträckt användning som i andra
länder.
Det torde kunna sägas, att det svenska trolldomsväsendet
mer än annorstädes varit ett patologiskt fenomen, en andlig
farsot, och som sådan mera uteslutande rotad i oafsiktlig
inbillning och suggestion, än i pervers kult och därmed
sammanhängande manipulationer. En ur naturmystik och primitiv
kunskap om växter och djur framvuxen folkpraktik, som af
det kristna betraktelsesättet snart degraderades till straffvärda
maleficia, till hvilka alltså räknades utom »förgöring» äfven
»signerij» och sjukdomars hemliga botande, hade visserligen varit
inhemsk hos oss lika väl som i andra länder, men den ur
sydländskt, delvis ur österländskt barbari och starkt sensuella eller
sexuellt perversa motiv till en verkligt blasfemisk »svartkonst»
utvecklade, brottsligt mera storslagna suggestionsapparat, vid
hvilken äfven barnaoffer lärer hafva förekommit, har sannolikt
aldrig i vårt land praktiserats. Om också äfven utomlands, i
jämförelse med trolldomsprocessernas stora utbredning, dylika
manipulationer sällan förekommit, hafva de dock på vissa håll bildat
ett visst reelt underlag af praktisk kult, som gjorde
häxväsendet till något mer än en ren inbillning. Äfven den
djäfvulskult, som under de tidigare kättarförföljelserna i
påfliga bullor omtalas och sedermera under processen med
Tempelherrarna bokstafligen inbrändes i folkmedvetandet kunde
ju så till vida hafva haft en verklig grund, som det icke är
osannolikt, att en del Tempelherrar förfallit till homosexuella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
