Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om att de tala sanning. Bland det af spökhistorier
alldeles bortkollrade småfolket i Stockholm under den tid, som
här afhandlas, funnos bevisligen en hel del ungdomar[1], hvilka
drefvo en verklig sport med att anklaga människor för
trolldom och få dem på bålet, och hos dessa sammanväfdes
beräkning och ond afsikt ofta på det mest underliga sätt
med god tro, så att de slutligen, när de riktat sina
anklagelser mot någon illa sedd person, icke kunde skilja
sanning från lögn. Den ene besjälades därvid af
viktighetsmakeri eller rent af ungdomligt okynne, den andra af
illvilja, skadeglädje eller vinningslystnad, och för att nå sitt
mål föllo de med så mycket större lätthet in i sin
svekfulla roll, som »anfäktelsens» mekanism hos dem vid andra
tillfällen fungerat alldeles oförställdt och oafsiktligt.
På visst sätt roten och upphofvet till de många
anfäktelserna på Södermalm var en 12-årig pojke från Gäfle,
Johan Johansson, i rannsakningsprotokollen ofta kallad
Gäflepojken. Dennes mor var en kvinna med mycket dåligt
rykte, som själf beskylldes för trolldom och »barnaförande»
och för många andra stygga brott, och hvilken på egen
bekännelse lärer hafva blifvit till döden dömd. Sonen
sändes till Stockholm, där han fick bo hos en släkting, som
var hökare på Södermalm. Knappast var han kommen till
sitt nya hem, förr än några små barn uti samma gård
där hökaren bodde »blefvo med denna plågan behäftade,
så att de nederföllo, likasom voro de dånade, och sade sig
sedan, då de vederkvicknade, hafva af trollpackor blifvit
förda till Blåkulla. Detta utvidgade sig från den ena
gården till den andra, och omsider påstod också gossen Johansson
själf, att han af sin egen moder, som satt i Gäfle fängslad,
varit i några år »till Satans samkväm förder», hvarest han
vunnit den erfarenhet, att han kunde se på andra barn
om de fördes eller icke, af hvem de fördes, och när de
skulle föras. På grund af detta sitt förmenta vetande var
Gäflepojken jämte de ofvannämnda pigorna alltid närvarande
i de vakstugor som inrättades; han varnade barnen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
