Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trollpackornas ankomst sägande, »nu äro häxorna på gatan,
nu äro de på gården och nu i förstugan inkomna, och nu
taga de bort er» och »i detsamma föllo barnen strax neder
liksom bortdånade», och »i lika måtto när som han sade,
att barnen skulle komma sig före igen, så skedde det», som
han bestämde. På grund af denna hans stora kunskap om
»barnaförande» anlitades han af enfaldiga föräldrar, hvilka
mot betalning frågade honom till råds angående deras egna
barn, och om Johansson sagt, att barnen voro förde, tvungo
föräldrarna, ehuru barnen att börja med nekade, desamma
med gåfvor eller ock »med otidig aga» att de skulle
bekänna, och så snart barnen bekänt, hände det, att de med
dånande och nederfallande sig åtburo som de andra barnen»,
påstående att de först efter bekännelsen fingo veta och
kunde erinra sig att de blifvit förda till Blåkulla. Däraf
antogo barnens föräldrar i sin enfald, att mången kunde
resa till Blåkulla utan att veta något därom, och att man
ej kunde påminna sig något om Blåkullafärden, förr än man
på barnens och andras anklagelse måst bekänna.
Förutom den mängd af uppskrämda barn, på hvilka
detta inflytande gjort sig gällande i den grad, att de
anfäktades och på god tro uppträdde som anklagare, se vi i
Gäflepojkens sällskap gossar och flickor af mer tvifvelaktig eller
afgjordt dålig karaktär. Exempelvis hade den 11-åriga Kerstin
Jacobsdotter, som tveksamt än anklagade en skepparehustru,
än sin egen mor, gjort sig allmänt bemärkt därigenom, att
hon på gator och gränder, och hvarhelst folk var
församladt, »sig nederkastade och med sällsamma åthäfvor, så ock
med många Guds försmädelser ropat på dem, hon ville för
trollpackor angifva, och påstod hon inför Rätten, att hon
lärt detta af modren för att förtjäna allmosor». För att
visa, att hon förställt sig, »föll hon neder in för Rätten och
gjorde sig anfäktad, så ofta Commissorialrätten fordrade.»
Flickan Lisbet Wellendorf, en snickaredotter, hvilken
blifvit insatt och förd inför Södermalms underrätt, därför
att hon vanvördat en ärlig man af Tyska kyrkans betjänte
och utropat honom som trollkarl, bekände följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
