Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den politiska ställningen och dess uppkomst. Öfversigt af MARCELLUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ders Larsson. Ur denna svaga begynnelse har en
landt-mannafilial uppstått, som särskildt i de gemensamma
voteringarna icke saknar sin betydelse. Till densamma hafva
slutit sig åtskilliga andra element, och den kan bland sina
mest talföre ledamöter räkna grefve Gösta Posse och
friherre Klinckowström.
Som redan sagdt blifvit, föranledde tillkomsten i
första kammaren af denna filial till bondemajoriteten en
tredelning af kammaren. Längst till venster finna vi sålunda
denna landtmannafraktion och såsom dess motsats längst
till höger en konservativ i viss mån byråkratisk grupp,
bland hvars främste män räknats grefve Henning
Hamil-ton och hr von Ehrenheim. Denna fraktion kan med skäl
betraktas såsom en verklig höger. Den innesluter i sig
konungamaktens tillgifnaste anhängare och håller strängt på
dess gamla prerogativ; den står i afgjord och bestämd
motsats till landtmannapartiets sträfvanden att förvärfva sig
fördelar genom jordbördornas totala aflyftande och den
håller på indelningsverket såsom grundvalen för vår
härordning, likasom den anser staten ega skyldigheter gen t emot
statens löntagare. Midt emellan dessa två fraktioner står
kompromisspartiets kärntrupp, hvars största och
betydelsefullaste anpart utgöres af de skånske aristokratiske
gods-egarne, förstärkte af en del bruks- och större godsegare.
Såsom synlig chef för denna fraktion har brukspatron Carl
Ekman på Finspong hittills ansetts.
Vi hafva här framhållit partiställningen såväl i den
andra som första kammaren och hafva sett, hurusom skilda
grupper med olika syften kunna urskiljas. Emellertid
förhåller det sig så, att det svenska lynnet icke är rätt
lämpligt för att insnöras i trånga partiband. Individualismen
gör sig allt för kraftigt gällande for att det skulle lyckas
hos oss, som i andra länder, att fast sammanhålla och
underordna de spridda krafterna under en ovilkorlig, lydnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
