Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den politiska ställningen och dess uppkomst. Öfversigt af MARCELLUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjudande, gemensam ledning. Väl är det sant, att i andra
kammaren landtmannapartiet i allmänhet sammanhålles med
verklig jemhand. Partidisciplinen derstädes är i högsta måtto
utbildad och dess kontroll öfver ledamöterne sträng. Detta
hindrar dock icke, att understundom äfven här splittringar och
söndringar visa sig. Det yar endast med de yttersta
ansträngningar som man 1878 lyckades förena 101 af
landtmannapar-tiets ledamöter till framläggande af de beryktade sju
motionerna. Men än större schismer hafva försports. Vid
behandlingen af 1875 års af regeringen framlagda härordningsfÖrslag
nödgades grefve Posse sjelf erkänna att »alla partiband brustit».
Meningarna inom landtmannapartiet voro då i högsta måtto
splittrade och en hvar gick s1n egen väg. Då
afgörande-stunden kom, var ock det eljest så homogena partiet
upplöst i skilda flockar, hvilka hvar för sig röstade. Samma
företeelse förmärktes ock vid 1879 års riksdag, då de stora
ekonomiska frågorna förevoro. Afven här fann man en
icke obetydlig del af landtmannapartiet affalla fråu den
gemensamma saken samt sluta sig till dem, som voro benägna
för statens mell anträdan de till betryckets afhjelpande,
oak-tadt partiet såsom sådant gick en annan väg. Ar detta
forhållandet i andra kammaren, der likväl partibildningen är
så utvecklad som den är, så blir i första kammaren detta
än mer händelsen. Man kan — som visadt är —
visserligen der urskilja vissa från hvarandra skilda grupper, men
dessa grupper äro icke så fast begränsade, att med hopp om
framgång någon fullständig tudelning af ledamoten le kan
ske. I sig sjelfva ytterst obestämda, uppgå ofta nog dessa
grupper i hvarandra, dock mindre landtmannafilialen än de
andra två. Så t. ex. i de nyss nämnda ekonomiska frågorna
vid 1879 års riksdag, då det Ehrenheimska och Ekmanska
partiet i broderlig sämja röstade for »statshjälpen» och
hvar-vid, märkligt nog, en icke obetydlig del af den landtmanna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
