Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är ingen svår sak att hopsummera 1881 års
riksdags positiva resultat; men man må ej heller glömma de
negativa, hvilka kanske mer än de förra tryckt sin pregel
på denna »parlamentariska riksdag». Landtmannapartiet
har varit troget sina traditioner rörande återhållsamhet i
fråga om statsutgifter och har ej rubbats deri, äfven då den
regering, för hvilken man eljest hyser förtroende, framburit
anslagskrafven. Att af detta skäl påstå, det
parlamentarismen är fjerran från vårt statslif, är att slå öfver till en
ytterlighet. Ty det är ganska visst, att man hade fått
bevittna rätt allvarsamma saker, derest Sveriges folkombud
stått infor en »kampministér», i stället för en minister, med
hvilken de kunnat förtroendefullt och vänligt samarbeta.
Det är derför klokast att icke söka göra den uppfattningen
gällande, att parlamentarismen är så främmande för våra
förhållanden, att konungen kan omgifva sig med hvilka
råd-gifvare honom bäst lyster. Man kan komma att missräkna
sig på den affären, ja, detta ganska betänkligt.»
Och detta skulle utgöra balansen i Europa? Detta skulle
således vara hvad som kännetecknar parlamentarismen?
Mycket rasande har väl anförts för att ådagalägga den svenska
parlamentarismens omtvistade existens, men ingenting
öfver-går i logisk befäugdhet detta. Det är icke de »positiva
resultaten» som skola visa, hurusom ett hvad grefve Sparre
skulle kalla »parlamentariskt stilfullt» förhållande mellan
regeringen och representationen existerar, utan man nöjer
sig med de negativa. Det resoneras som så: om vi hade
baft en »kampministér», så hade rätt allvarsamma konflikter
uppkommit mellan den och landtmannapartiet, nu hafva vi
icke haft någon dylik stridslysten konselj, utan en med hvilken
»folkombuden» — hvilket här anses synonymt med
landtmannapartiet — »kunnat förtroendefullt och vänligt
samarbeta» — d. v. s. i fråga om de »negativa» resultaten —
och alltså är denna sistnämnda en parlamentarisk minister.
Ur dagens krönika. III. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
