Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för samhällsidealen. En blick på Herbert Spencers betydelse af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grund i förhållandenas realitet, så måste dem emellan råda
en fundamental harmoni. Från sammanväxande af stridiga
idéer framgår alltid en djupare utveckling, och uppfattningen
huruledes vetenskap och religion uttrycka motsatta sidor af
samma sak — den ena dess närliggande och synliga sida,
den andra dess aflägsna eller osynliga sida — måste djupt
modifiera vår allmänna teori för företeelserna här i verlden.
Eftersom det emellertid är tydligt, att religion och
vetenskap endast i en högligen abstrakt mening stå på gemensam
botten, måste vetenskapens abstraktaste sanning vara just
den punkt der föreningen mellan de två‘kan ega rum.
På .detta sätt söker Herbert Spencer åstadkomma en
försoning i fråga om den äldsta af alla antagonismer, den
mellan vetenskap och religion. Religiös tro bestämmer han
såsom en a jpriorirteori om universum. Vare sig, att den
uppträder såsom den råaste fetischism, hvilken antager en
särskild personlighet bakom hvarje fenomen; eller såsom
polyteism, hvaruti dessa personligheter blifvit till en del
generela; eller såsom monoteism, hvaruti de blifvit
fullständigt generela; * eller såsom panteism, hvaruti den generel
vordna personligheten blifver ett med fenomenet — så finna
vi lika fullt en hypotes, som är tänkt for att göra universum
begripligt. Ja, till och med positiv ateism inbegripes i
definitionen, eftersom äfven den, i förfäktandet af sjelftillvaro
för -materia, rum och rörelse — som den betraktar såsom
de egentliga orsakerna till hvarje företeelse — hvilar på en
a priori-teori, från hvilken den anser att sakförhållandena
kunna deduceras. Emellertid innehåller hvarje teori mellan
raderna två saker: för det första, att det är någonting som
skall förklaras, för det andra att så och så är förklaringen.
Religioner, som äro hvarandra diametralt motsatta i sina
uppenbarade dogmer, äro dock alldeles ense i den tysta
öf-vertygelsén att tillvaron af verlden, med allt hvad den
inne-Jiåller och allt som omgifver den, är ett mysterium som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
