Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för samhällsidealen. En blick på Herbert Spencers betydelse af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af denna lags verksamhetsyttringar skall bli, att när
civilisationen vinner seger öfver barbariet, så kommer det
förhållande, som i första stadiet eggade till civilisation, äfven
slutligen att bli dess skydd.
Under det att Herbert Spencers system förkastar
metafysiken, förbiser det dock ingalunda psykologien, hvaråt den
tredje afdelningen af hans verk är egnadt, deri han
afhand-ar de allmänna förbindelserna mellan själ och lif samt
deras förhållande till andra uppenbarelseformer af det okända.
Utrymmet förbjuder oss åter att dröja härvid, men i
förbigående anmärka vi någonting för denne tänkare särskildt
karakteristiskt, nämligen den förträffliga ‘ metoden i hela
hans bygnad, i det hvarje ny del nästan af sig sjelf
framväxer ur det föregående. Såsom vi redan angifvit, är det
vårt syfte att sysselsätta oss med de mera konkreta sidorna
af denna filosofi, hvilka vi skola möta i grunderna för
sara-hällsläran, hvarför vi nu skynda öfver till denna afdelning.
Fjerde delen af Herbert Spencers system är egnad åt
vetenskapen om det menskliga samhället ur synpunkten af
evolutionsläran, sådan den blifvit förklarad och tillämpad i
de föregående delarna.
»Lif», säger Herbert Spencer i sina First Principles, »är
inre relationers fortgående afpassning efter yttre relationer».
Hans Principles of Sociology äro egnade åt att visa,
huru-ledes den sociala organismens lif icke är ett undantag från
denna regel. Han behandlar samhället såsom en organism,
och de evolutionslagar han uppstält ior organismer i
allmänhet tillämpas äfven på menniskoslägtet samt gifva en
vetenskaplig grund åt samhällsläran. Idéen om det
menskliga samhällets enhet, om laglikmätighet i dess rörelser har
hunnits med mer eller mindre klarhet af tänkare från Vico
till Hegel, hvarjemte Strauss formulerat åsigter öfver den
organiska och oorganiska utvecklingen i samma riktning
som Herbert Spencer. Dock eger dem emellan en betydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
