Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för samhällsidealen. En blick på Herbert Spencers betydelse af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olikhet rum både i afseende på den kraft som varit i
verksamhet vid samhällets daning och i afseende på karakteren
af dess högsta form. Det var med Comte, som de oklara
och osammanhängande tankar, hvilka förut framstälts i
ämnet, först togo positiv form såsom en vetenskap; han är
verkligen den sociala vetenskapens fader, och för
samhälls-lärans bestämning har man honom att tacka. Den
hufvud-sakliga skilnaden mellan Comte och Herbert Spencer är, att
medan den förre betraktar den intellektuela faktorn såsom
hufvudsak i den sociala utvecklingen, fäster den senare lika
mycken vigt vid andra faktorer, såsom sinnesrörelser och
moral. I sin »Study of Sociology»* syftar han tydligen på
Comte, ehuru han icke nämner hans namn,** då han i
kraftiga ordalag framhåller behofvet af sedliga så väl som af
intellektuela förutsättningar. Den stora praktiska olikheten
dem emellan är, att Comte ifrade mot läror, som medgifva
ett laisser faire och begärde en sträng positiv kontroll öfver
samhället genom en elitcorps, hvaremot Herbert Spencer hyser
afgjord motvilja för en sådan öfverstyrelse, räknande på de
sociala krafternas egen förmåga af utveckling. I afseende på
deras respektiva metoder, tager Comte den historiska
undersökningen till hjelp, medan Herbert Spencer utgår från
principer a jpriori, lika tillämpliga på sociala frågor söm på
andra fenomen, med andra ord han lägger större vigt vid
deduktionen och begagnar induktionen blott till
fullständigande och verifikation. Herbert Spencer har så ofta oefter*
tänksamt blifvit kallad en lärjunge af Comte, att han
skrif-vit en broschyr, hvaruti han visar, huru han skiljer sig från
honom. Bland annat vill han icke antaga Comtes
klassifi-kation af vetenskaperna, en indelning som enligt Herbert
* öfversatt på svenska af Victor Pfeiff under titeln »Inledning till
sambällsläran» och utkommen på A. W. Björcks forlag 1880—1881.
** Se härom äfven uppsatsen om Spencer i förra häftet af Dagens
krönika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
