Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för samhällsidealen. En blick på Herbert Spencers betydelse af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spencers öfvertygelse hvarken motsvarar deras logiska eller
historiska förhållande. Han medgifver att Comtes
uppfattning var storartad ocli värd allt erkännande, om man
betraktar vetandets ståndpunkt på hans tid, men denna
ståndpunkt har nu blifvit högre och Herbert Spencer anser
der-för att Comtes klassifikation icke kan hålla streck. I vissa
afseenden äro likheterna dem emellan större än olikheterna,
om man behåller i minnet att Comteicke kände till
evolutionen i nyare mening.
Den samhällsläran angående delen af Herbert Spencers
stora verk är ännu ofullbordad. Han är dock for
närvarande ifrigt sysselsatt dermed och man må hoppas att det
snart skall fullständigt föreligga. Under tiden har han
populärt behandlat ämnet i det för allmänheten beräknade
mindre verket »Study of Sociology». Denna bok — som
sammanskrefs af honom på begäran af samfundet för
inter-nationela vetenskapliga serieskrifter — bar mera än något
af Eans större verk bidragit att sprida Herbert Spencers
idéer och föra dem in i allmänhetens medvetande. Ett
studium af denna bok, hvaruti de flesta af hans praktiska idéer
äro m nuce gifna, meddelar en klar föreställning om denne
tänkares lifsgerning. Yi tänka nu något detaljerad t inlåta
oss på detta arbete, dervid. i förbigående berörande hans
»Social Statics» och mindre uppsatser,.offentliggjorda i
åtskilliga tidskrifter.
I första kapitlet af sin »Study of Sociology» påpekar
Herbert Spencer behofvet af en vetenskaplig samhällslära,
och med roande exempel — han är en mästare i konsten
att lifligt exemplifiera — visar han den stora okunnighet
som äfven bland bildadt folk råder i afseende på
förhållandet mellan orsak och verkan i samhällena. Hur ofta —
anmärker han bland annat — säga icke menniskor, att
regeringen borde taga i tu med det eller det, åstadkomma
en ändring i det eller det missbruket: »Det är sant, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
