Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier öfver Gambetta. Iakttagelser på ort och ställe af en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derigenom gaf hugg på sig. Han gillade t. ex.
representationens fördelning i tvänne kamrar, men önskade att se dessa
båda besjälade af samma nit för utvecklingen. Systemet för
senatorernes utseende borde derför ändras, och de på lifstid
valde borde underkasta sig nya omröstningar. Naturligtvis be*
klagade han lifligt, att icke listvalsförslaget gick igenom, och
sammanfattade slutligen hvad han önskade och ville i följande
postulat:
Partiel ändring af författningen, särskildt rörande senaten;
åstadkommande inom representationen af en homogen och
landets verkliga tänkesätt representerande majoritet; och
de administrativa myndigheternas ombildning.
Gambettas anhängare helsade naturligtvis talet med lifligt
bifall, men hans fiender försummade icke att haka sig fast vid
alla verkligen eller blott skenbart svaga punkter i detsamma.
* Bochefort lät isynnerhet sitt gift och sin qvickhet fritt flöda
samt påstod att kammarpresidenten nu offentliggjort sin sjunde
eller åttonde principförklaring och lade med obarmhertig
kon-seqvens i dagen, hvilka divergenser, som förefunnos mellan detta
och andra ryktbara tal, förut hållna af denne »programschack’
rare» i Belleville, Marseille, Cherbourg och Cahors. Man kunde
nog lika fast trygga sig vid allesammans.
Bedan dagen efter det talet hållits lemnade Gambetta Tours
och begaf sig, öfver Chateaudun, tillbaka till Paris.
Emellertid hade konseljpresidenten Jules Ferry också
företagit en liten landsortstripp och hållit tal, äfven han. Han hade
först uppträdt i Epinal, och der temligen bestämdt proklamerat:
»ingen revision, ingen delning»; men vid förnyade orationer i
Baon 1’Etapp och Nancy märkte paan att äfven han gjort en
ganska anmärkningsvärd frontförändring. Talet på förstnämnda
stället var en smula sväfvande och gaf ingen fullt klar bild af
ställningen. Han utlät sig om republiken, som nu var
segerherre och erkänd af alla, samt påstod att valen skulle utfalla i
moderat riktning; och det såg ut som om han haft för afsigt
att’ omkring sig samla en del smågrupper bland republikanarne
emot Gambettas parti, »Union républicaine», under påstående
att bättre än detta vore en »Union des républicains». Han
talade äfven om monarkisterne såsom fullständigt slagne till jorden,
angrep häftigt den yttersta venstern, men hade ett vackert
flori-legium af komplimenter åt deputerade kammaren samt åt sig
sjelf och sina medbröder inom konseljen. Senaten fick sig der-
Dagens krönika. IV. .7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
