Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier öfver Gambetta. Iakttagelser på ort och ställe af en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot till lifs ett ganska bittert piller, men om n&gon
författningsrevision talades ej.
Den känsla, detta tal uppväckte, var ett slags undran ocb
förvåning, och de knipslugaste politici visste knappast hvar de
sjelfve och konseljpresidenten voro hemma. Den ene kom med
sina konklusioner till alldeles motsatt resultat mot en annan,
och ställningen var, med få ord, så beslöjad att mr Ferry sjelf
tyckes hafva erfarit ett behof af att göra horisonten klarare.
Det dröjde heller icke länge förr än han åter uppträdde, denna
gång i Nancy, och efter den betan var hvarje tvifvel omöjligt.
Nu kunde äfven en blindfödd se hvartåt ko/npassnålen pekade.
Jemväl denna gång hade mr Ferry lagat diverse smicker
åt den afgående kammaren, hvilken han förklarade hafva gjort
sig väl förtjent af fäderneslandets tacksamhet, så att dess
medlemmar borde vara försäkrade om återval. »Det skall ej,
yttrade han, lyckas att genomföra val, genom hvilka de 363
uteslutas, och ännu mindre skall det gå för sig att arrangera
re-volutions- eller protestval mot den parlamentariska republiken..
I stället skola valen stärka den ande af lugn endrägt, som
besjälar republikens vänner. Denna ande är det, som i forntiden
varit Frankrikes styrka och i framtiden bör bli dess evangelium.
Kammarens hållning gent emot det klerikala partiet samt dess
åtgärder i fråga om undervisningslagen och marsdekreten förtjena
det lifligaste erkännande och äro bevis på att vi hylla en
reformpolitik och äro framstegsmän. För egen del är jag
anhängare af en varsam revision utaf författningen i en viss riktning,
d. v. s. så som densamma nyligen blifvit utvecklad i Tours, af
en stor talare. Men denna revision får ej förblandas med den
hänsynslösa och ödesdigra,* som af de intransigente påyrkas.
Jag anser, att en partiel ändring af författningen ej innebär
någon fara». . .
Nu hade man sålunda fått höra rena verba och situationen
kunde ej vara klarare. I Cahors hade Gambetta ej velat veta
af någon som helst revision; i Epinal var detta äfven
förhållandet med Jules Ferry. Men i Tours visade sig den förre vilja
åt senaten och talade sålunda för en partiel författningsreform,
hvartill den sistnämnde i Nancy sade sitt ja och amen. En
kompromiss hade tydligen egt rum. Kammaren och regeringen
hade slutit allians med hvarandra, och — för landets framtid
kunde ju detta vara ganska godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
