Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier öfver Gambetta. Iakttagelser på ort och ställe af en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En äska af appl&der döfvades af en ny hvissling.
»Den som hvisslar är en skurk!» fortsatte Gambetta. »Hvad!
I ären urståndsatte att upprätthålla ordning och skick; I viljen,
att Frankrike i morgon skall erfara, att I icke hafven vett att
bruka friheten, att I icke ären värde annat än träldom och
slafveri .... I viljen icke låta mig tala, välan! Jag har i
mitt lif tillräckligt många gånger utvecklat mina tankar, och
det är knapt nödvändigt att här upprepa dem. . . . Den 21
augusti skall döma öfver er gemenhet i dag. Jag qvarstår
troget som kandidat för det tjugonde arrondissementet och jag
af-vaktar med tillförsigt mina medborgares dom . . .»
Endast de allra närmast stående kunde höra hvad Gambetta
yttrade; ty det frenetiska larmet fortfor alltjemt både inne i
hallen och ute på gatan, der man höll på att klämma ihjäl
polismännen mot väggen samt sökte bryta sig in genom de
barri-kaderade dörrarne. Gambetta sjönk alldeles utmattad ned på
en stol, och man fruktade en stund, att ett slaganfall skulle
träffa honom, men sedan han af sin vän Spuller blifvit införd
i ett sidorum, hem tade han sig snart. Mötet upplöstes under
det allt jemt fortfarande larmet, och under loppet af flere
timmar såg det ut, som om det skulle komma till formligt krig
mellan de å ömse sidor ytterligt uppretade partimännen.
Så slöt Gambettas andra möte i Belleville. Det sades
öppet, att de intransigente inkommit i samlingslokalen på falska
kort.
Strax derefter fick Spuller pröfva på ett liknande
mottagande vid en réunion i Gaité-teatern, inom tredje
arrondissementet, Temple. Man sade honom der midt i ansigtet, att han
var Gambettas kreatur och att han icke förtjenade valmännens
förtroende.
Några anmärkningsvärda dyningar följde visserligen på denna
storm, men i allt väsentligt hade ovädret nu rasat ut, och
omsider uppgick den stora valdagen, öfverallt företeende det
fredligaste skaplynne i verlden.
Det var en solig, men sval och förtjusande högsommardag.
Paris hade aldrig sett älskvärdare och mer leende ut än det
nu gjorde, och det föreföll som om naturen sjelf stått med
hatten i hand och inbjudit det suveräna folket till domshandlingen
vid valurnorna. Det var redan tidigt på morgonen ett lifligt
vimmel på gatorna, men utan svårighet kunde man passera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
