Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konvaljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Likväl! jag känner dig: Majblomman[1] är du,
I dag du föddes. Nejdens vällukt blif.
Till månget bröst en doftrik svalka bär du:
Lef länge glad ditt sköna sommarlif!»
Då sade blomman: »Sångare, jag känner
Väl icke dig, jag såg dig aldrig än,
Men dock jag räknar dig bland mina vänner,
Se’n jag förnam din sång ej längese’n.
Dessutom har man vetat att förråda
Att, fastän fjerran, du befryndad är
Med systerblomman vid min sida här —
Tag lyran, yngling, nu — och sjung för båda.»
Men ynglingen sin lyra grep förnöjd,
Och hennes strängar klingade af fröjd.
Se’n svarte han konvaljen ner i dalen:
»Nu vet jag bättre, hulda, hvem du är!
Du är densamma då, som Hon har kär!
Det är I båda, som dernere talen
Om sångarynglingen, som fängslas här.
Hur gerna bröt han icke hvarjé hinder
Och smög sig in uti er lugna krets,
Men ve! ett mäktigt öde binder,
Han måste vara med sin lott tillfreds.
Rätt sade du, du honom icke känner,
Så hör då, blomma, hvem han är en gång :
Har du sett gasen, som sig sjelf förbränner?
Har du sett svanen dö uti sin sång?
Har du en vårdag sett en insjös spegel
Af teckna himlen i dess morgonljus,
Afteckna jullen med dess hvita segel,
Af teckna udden med dess hvita hus?
Har du sett samma sjö i stormars hvimmel
Sig resa trotsande mot samma himmel?
Och öppna jullen i sitt djup en gr af?
Och dränka udden, som han speglat af!
Och har du sett en gång, när östern randas,
En dimblå sky kringsväfva i det blå?
Han flyger säll och hör hur jorden andas
Och ser hur stjernorna till hvila gå,
Och kastar sig, när utur fjerran vågor
Med gyllne fjät nyvaknad sol uppgår,
Liksom en luftig slöja kring dess hår
Och gläds att smälta få uti dess lågor,
En herrlig bana då den svärmarn får!
Har du sett höstlig sky i rymden jagas
Tills midnattsstormen honom sönder slet?
Utaf en tårögd måne han beklagas —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
