Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändig den historiska kunskapen är för det rätta
förståendet af enskilda drag ur vårt samhällslif. Och lika vigtigt
måste det vara att erhålla en allmän öfverblick öfver
förgångna tiders kultur, om vi vilja förskaffa oss en klar insigt
om de allmänna drag, som utmärka vår egen odling.
Det är ett kändt och obestridt förhållande, att hela den
vesterländska bildningen hvilar på den romerska, likasom
denna i sin ordning hvilar på den grekiska, och att dessa
båda bildningskeden kanske till och med äro de vigtigaste
för hela vår utveckling, likasåväl som de äro
grundläggande för densamma. Men att deraf draga den slutsats,
att deras studium skulle vara nog för den humanistiska
bildningen, torde vara förhastadt. Det var en tid, då ett sådant
påstående kunde ega sitt berättigande, och det var den
nyare tidens början. Ty det stadium, som ligger mellan denna
tid och den antika, är så uppfyldt af råhet och förvirring,
dess bidrag till civilisationen äro så torftiga i jemförelse med
antikens, att de ej förtjente mycken uppmärksamhet och väl
kunde öfverses. Men så är det ej nu. Ytterst vigtiga
skeden ligga mellan oss och Greklands och Roms
blomstrings-dagar, och det går ej an att försumma dem. Att göra de
klassiska studierna till uteslutande eller nästan uteslutande
humanistiska bildningsmedel, genom att koncentrera
undervisningen på dem, kan sålunda ej vara berättigadt. Man
torde invända, att det är tillräckligt sörjdt för
sammanbindningen af nutid och forntid genom den allmänna historiska
undervisningen. Det är sant, att sammanhanget härigenom
nödtorfteligen inses, men genom det oproportionerliga
förhållande som råder mellan den uppmärksamhet, som
skän-kes antiken, och den som fallit på den öfriga historiens lott,
kommer detta sammanhang endast att betraktas såsom en
bisak. För öfrigt har man i våra skolor så försummat att
gifva ynglingen någon föreställning om de förhållanden, i
hvilka han sjelf lefver, att bristen på sammanhang och
proportion varit föga kännbar, och den klassiska forntiden
har kunnat framstå såsom ett afslutadt helt. Men att så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
