Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En fråga för dagen: Klassicitet eller modern bildning - 2. De klassiska språken och skolan, af Isidor Flodström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dant ej är rätt, torde man snart medgifva. Är döt
verkligen meningen att gifva en humanistisk bildning, så måste
denna vara så fullständig som med omständigheterna är
förenligt, och så afpassad efter hvarje bildningsskedes
betydenhet, utt icke uppmärksamheten alltför ensidigt drages
åt någon viss enskildhet.
I ägget, fostret och under uppväxten genomlöper hvarje
mensklig individ sitt slägtes utvecklingshistoria i
sammandrag.* Nyare tiders forskningar hafva visat, huru hvarje
stadium af den utveckling, som menniskoslägtet genomgått
innan det kommit till sin nuvarande ståndpunkt, ännu kan
uppvisas hos embryot, att millioner års utvecklingsarbete
sålunda i största korthet rekapituleras hos hvarje enskild inom
några få månader och år. Men för att denna rekapitulation
skall genomföras så hastigt som möjligt, har
sammandragningen varii så stark, att mindre vigtiga epoker knappast
kunna skönjas, och endast de mera betydande — de må
nu ligga närmare eller fjermare ursprunget — äro tydligt
framträdande. Det är på samma sätt som samhällets ut-^
/ vecklingshistoria måste behandlas, då den skall studeras i
sammandrag. Man får ej uteslutande fasta sig vid ett enda
skede, ej utelemna något som för sammanhanget är
nödvändigt; men man bör behandla hvarje stadium med
hvar-ken större eller mindre utförlighet än dess betydelse kräfver.
Det kan nu aldrig falla oss in att förneka, att
Greklands och Roms historia är af stor, ja mycket stor betydelse
för oss, och att den derför förtjenar en proportionsvis stor
uppmärksamhet. Men att dess vigt skulle vara sådan, att
den bör utgöra den humanistiska bildningens centrum, det
vilja vi på det lifligaste bestrida. Vi vilja åter göra en
jem-förelse med den fysiska utvecklingsprocessen. Ju längre
* Dem som äro mindre bekanta med dessa nya läror, hänvisa
vi till Naturlig Skapelsehistoria af Ernst Häckel. — Vi hafva ej knnnat
afhålla oss från att anställa den här uppdragna jemförelsen, oaktadt
den vid första påseendet kan förefalla något egendomlig; parallelen
är nämligen mer än tillfällig.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
