Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Påfven och konungen af Italien. Af Angelo de Gubernatis (Öfvers. från förf:s handskrift af H. Sandström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tes å bane, skulle konungen röna något motstånd bland
sina röda rådgifvare och påfven bland sina svarta; men
ljuset är hvarken rödt eller svart; det förenar alla farger till
ett enda klart sken; det är efter detta enda ljus man bör
sträfva, för kärleken till den sanna och goda. Depretis är en
slug man. Men skall han, innan han dör, våga göra denna
ärofulla dröm till en verklighet? Påfven Leo XIII är en
klok man. Skall han hafva nog styrka att erkänna, att i
Italien plats finnes endast för en konung och att hans eget
herradöme är trons rike, hvilket är mycket vidsträcktare
och mäktigare än konungariket Italien? Ett förbund mellan
påfven och konungen är till stor fördel för Italien sjelft,
från allmänna sedelagens synpunkt, såvida ändamålet med
en dylik samdrägt är upphöjdt och frisinnadt. Det
handlar om att sammansluta två betydelsefulla makter, den
borgerliga, företrädd af konungen, och den moraliska eller
religiösa, företrädd af påfven, för att bilda ett idéelt italienskt
samfund, som är genomträngdt af framåtskridandets
nödvändighet och sträfvar mot ett högt mål. Man måste
hindra affärsmän, intriganta personer, skälmar och sofister från
att blanda sig i detta förbund; hela denna lågsinnade hop
måste trängas åt sidan och lemna plats för män med hjerta
i bröstet; vår tids skönaste verk skall vara en försoning
mellan staten och kyrkan i framåtskridandets anda. Om
man uppnår detta resultat, skall Italien också vara utsatt för
en fara mindre; man skall der med mindre oro upptaga
återställandet af monarkien i Frankrike; vare sig en
Napoleon eller en prins af huset Orleans bestiger franska tronen,
skulle vi ej hysa någon farhåga för ett heligt krig; ett
sådant vore omöjligt från det ögonblick, då kyrkans
öfverhuf-vud slöt förbund med konungen af Italien. Vi skulle till
och med kunna önska, att Frankrike återvunne sitt lugn i
monarkiens sköte, så snart vi voro öfvertygade, att
monarkien ej längre innebure en fara för oss. Om vi ännu i
Italien hade skickliga statsmän, borde dessa till och med
uppmuntra hvarje sträfvan hos dén franska nationen att åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
