Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Medaljonger och statyetter. Två samtida, af A. F. Åkerberg - 1. Louis Blanc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härpå följde en störtsjö af starka uttryck mot den i :
artikeln framstälda åsigten.
Då Carrel, trött, hemtade andan, begagnade Blanc
tillfallet att säga: “Förlåt mig, monsieur, jag gjorde mitt
bästa, jag beklagar att min åsigt skiljer sig från er, farväl!“
Han tog sitt manuskript, bugade sig och gick mot dörren.
“Nej, nej“, sade CTarrel, “ni skall icke% undslippa mig
på detta sätt; sitt ned och försvara er!“
Louis Blanc satte sig åter och utvecklade blygsamt
men med fasthet de historiska och filosofiska skäl, han hade
för sin uppfattning af upplysningstidehvarfvets båda
representativa män. Garrel åhörde honom uppmärksamt och
med återhållen rörelse och sade när han slutat:
“När allt kommer omkring måste man ändå vara sann
här i verlden! Jag är blott en soldat; jag har icke haft tid
att studera det adertonde århundradet så som det förtjenar
att studeras, och j$g är icke alldeles säker på att ni icke
har rätt... Er artikel kommer i morgon in i National,
och ingenting skall ändras deruti.“
Icke långt derefter bief Blanc en af redaktörerna för
“Bon Sens“. 1838 lemnade han denna tidning, till följd af
en meningsskiljaktighet mellan honom och egarne, och
grundläde tidskriften “Revue du progrès“. Hans lifs tanke hade
nu kommit till mognad. I den nya tidskriftens program
trädde derför arbetsklassens sak i förgrunden. Ett år
derefter utgaf Louis Bonaparte (sedermera Napoleon III) sin
ryktbara skrift “Les idées napoléoniennes“, som, äfven den,
tog till ordet för de arbetande klassernas intressen. De
beröringspunkter, den egde med Blancs egen uppfattning, kunde
dock icke besticka hans omdöme i fråga om bokens
innersta syfte. Med en nästan profetisk blick och i kraftiga ord
visade han i sin tidskrift, hvart denna ärelystnad, om den
finge hållas, skulle föra Frankrike. Hans ord föllo så, att
man efteråt nästan kunde tro, att han anat nederlaget vid
Sedan.
En mystisk tilldragelse följde nästan omedelbart efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
