Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Medaljonger och statyetter. Två samtida, af A. F. Åkerberg - 2. Karl Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frukt af arbetarnes osäkra ställning i allmänhet — sjelf i
sin ordning ett stort hinder för förbättrandet af deras
ställning. Denna jernhårda lag, som i allmänhet
inskränker arbetslönen till hvad som kräfves för de dagliga
be-hofven, kan, enligt Marx, icke undgås med mindre än att
produktionsmedlen (jorden, maskinerna m. m.) blifva
sam-fald egendom, hvilket den moderata delen af hans skola
tänker sig skola ske genom en expropriation mot ersättning
under en längre eller kortare öfvergångstid. Ett sådant
afskaf-ande af det privata kapitalet är, betonade han ständigt, icke
det samma som afskaffandet af privategendomen: tvärtom, just
derigenom skall det blifva möjligt för alla att genom sitt eget
arbete förvärfva privategendom. Marx betraktade det
nuvarande kapitalistiska samhället med dess allt längre gående
hopande af produktionsmedlen på ett fåtal innehafvare, och
sammandragande af arbetarne i talrika skaror i de stora
industriella centrerna, såsom ett nödvändigt
genomgångsstadium från den gamla splittrade privathushållningen med
dess produktion i smått och med små medel till framtidens
socialistiska samhälle. Han betraktade Englands utveckling
såsom typisk för det kapitalistiska samhällets uppkomst och
utveckling och lade derför framställningen af de engelska
fabriks- och arbetareförhållandena .till grund för sin kritik
af detta samhälle. För detta ändamål hade han anstält
betydande detaljforskningar öfver den engelska
arbetsklassens historia från Medeltiden ända till våra dagar.
Sedan ingången af 1860-talet började han åter
praktiskt, såsom agitator, ingripa i arbetarerörelsen. Planen till
ett internationelt förbund mellan*alla länders arbetare,
hvil-kens förverkligande fördröjts genom den revolutionära
rörelsen 1848 och de nationalitetsstrider, den hade i sitt följe,
samt genom den derefter inträdande reaktionen, upptogs nu
åter. Den 28 September 1864 konstituerades i London den
Internationella arbetareföreningen, vanligen blott kallad
In-ternationalen. Karl Marx var medlem (för Tyskland) af dess
generalråd och tillika dess sekreterare. Han blef nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
