Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Medaljonger och statyetter. Två samtida, af A. F. Åkerberg - 2. Karl Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det närvarande kapitalistiska samhället såsom ett
nödvändigt utvecklingsskede för att komma till framtidens
socialistiska samhälle, kunde föreställa sig, att sistnämda
öfver-gång kunde ske nära nog med ens, då likväl öfvergången
från den äldre, enklare, individualistiska hushållningen till
den kapitalistiska skedde så långsamt och småningom, samt
att han kunde hysa en så stor förbittring mot detta
öfvergångsstadium. Men orsaken är lätt funnen. Marx
kände det sociala eländet icke blott genom böcker eller hörr
sägen. Han hade sett det på för nära håll för att icke
personligen på det djupaste röras och uppskakas deraf.
Man märker detta, då man i hans bok läser t. ex. skildringarne
om en del engelska arbetares hungerdiet, om barns
öfver-ansträngande i fabriker m. m. Han är visserligen mycket
fåordig i sina beskrifningar; men sättet, hvarpå han
beskrif-ver, talar så mycket mera. Man märker, huru en dämpad
men koncentrerad vrede mot ett samhälle, som låtit så
många menskliga existenser offras för ett fåtals förfinade
kultur, går såsom en dold undervattensström under den
skenbart lugna historiskkritiska framställningen. Det var denna
fina ömtåliga mensklighets- och rättskänsla som lade
passionens glöd i hans socialreformatoriska sträfvanden, som kom
honom att i fråga om bekämpandet af det bestående
nästan anse det omöjliga möjligt och vilja otåligt springa öfver
de mellanliggande stadierna för att genast komma till målet.
Men denna känsla borde ock vara egnad att — till och
med i motståndares ögon — kasta ett försonande ljus öfver
den stränge partimannens, den hänsynslöse agitatorns kärfva
och vid första blicken så föga tilldragande gestalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
