Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalt och nytt inom literaturen - I brytningstiden, af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortsatte hr Nyblom med att försäkra sig icke hafva kunnat finna
ett lyckligare uttryck för skaldens aldrig omtvistade, men ofta
glömda skyldighet att framför allt utgå från hvad han
personligen känt eller skådat, att likasom naturforskaren främst studera
lif och verklighet. Ty först genom den erfarenhet han vunnit under
umgänget med det lefvande, kan han bygga upp en bild af
men-niskolifvet, som är naturlig och icke konstlad, som hvilar på
biologiska rön och icke är ett verk af kammarläsningen och ofruktbara
studier, lika som på torra, pressade växter.
Detta är ju helt enkelt ett fullständigt program, och
ett program, som borde kunna accepteras af äfven den mest
modernt anlagde konstnär eller skald. Detta professor
Nybloms inträdestal i Svenska akademien är redan i och för
sig betydelsefullt såsom ett inlägg från detta håll och på
detta rum till häfvande af det berättigade i den nyare
tidens skönhetslära med hennes anspråk på omedelbar
naturåskådning och full frihet för den konstnärliga
individualiteten. Ännu märkligare ter det sig emellertid, när man
sammanställer det med hr af Wirséns omedelbart derpå
följande äreminne öfver Bottiger. Det är då likasom om man
i dessa båda akademiska tal skulle se en helt ny
tidsriktning bryta sig mot den gamla slentrianen. Det är en kamp,
om icke rent af mellan två skilda verldsåskådningar, så
åtminstone mellan två helt motsatta metoder, som här
utkämpas.
Hr af Wirsén står i sitt minnestal absolut qvar på
hvad man väl må kalla den ortodoxa estetikens ståndpunkt.
Han känner heller icke hos sig någon frestelse till att vika
ifrån de gamla akademiska traditionerna. Han glömmer
hvarken att komplimentera “den minnesrika och fräjdade
krets“, som nu öppnas för honom, ej heller att försäkra
huru som hos honom “en förklarlig misstro till förmågan“
o. s. v. i detta ögonblick blandar sig med “den
vördnads-fulla tacksamheten“. Också låg det både i det ämne,
talaren hade att behandla, och i det sätt, hvarpå han löste
denna sin uppgift, lika som en bortdöende efterklang af en
länge sedan hänsvunnen tid. Om något dylikt tycktes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
