Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilliga af de äldre representationsförslagen låtit framställa
sig såsom särskildt representerande förmögenheten och
intelligensen — ordningen mellan dessa båda är, väl att märka,
icke vår, utan har uppfunnits af vissa bland de resp.
för-slagsställarne. När dessa samhällsklasser nu mot all
beräkning funno sig väl mycket trängda tillbaka äfven under
den sakernas nya ordning, af hvilken de dock väntat så
mycket, väcktes häraf helt naturligt deras svåra förbittring,
och så alstrades det nya motståndselementet i den
uppblossande striden.
Det måtte också hafva varit en verkligt bitter
missräkning för dessa samhällsklasser, då de efter en nära
sextio-årig otålig väntan och sedan de ändtligen lyckats få de
hindrande formerna sönderbrutna, mötte ett ännu starkare
motstånd i sjelfva de faktiska förhållandena. Länge nog
hade de suckat under den gamla ordningens i sanning
oförnuftiga tyranni, hvilket t. ex. uteslöt ämbetsmännen såsom
sådana från den allmänna medborgerliga rättigheten att
deltaga i lagstiftningsarbetet. Mer än en gång hade de också
trott sig stå inför sina önskningars omedelbara
förverkligande. Hade det icke varit tal om att under vissa
förutsättningar och till ett visst bestämdt antal gifva
ämbets-mannaklassens representanter tillträde till riddarhuset? Och
redan vid den riksdag, som grundade vårt nu varande
statsskick, hade det ju varit fråga om att för de dittills
orepresenterade tillskapa ett femte stånd. Detta stötte dock, som
bekant och förnuftigt nog, på hinder derför, att uti
stånds-fördelningen alltid “legat största delen af anledningarne till
det missförstånd, det uppehåll och den oordning i
ärendenas gång, ändtligen till de ståndstvister, som så ofta söndrat
nationen, skakat samhällsordningens grundvalar och
kull-störtat statsförfattningen“, som det allt så sant heter i
konstitutionsutskottets bekanta memorial af den 24 mars 1810.
Sedan dess hade dessa orepresenterade klasser
väsentligen heller icke hunnit längre, än att de fått
representationsrätt inrymd i presterståndet för ett par lärda institutioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
