Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i borgareståndet för ett par dittills orepresenterade kategorier
och i bondeståndet för vissa jordegare utom den egentliga
odalmannaklassen. Men under hela denna tid af mer än
ett halft århundrade hade dock frågan om allmänna val
utan stånds- eller klassåtskilnad ständigt stått på
dagordningen. Hon hade mer eller mindre konseqvent utförd gått
igen i alla de mera betydelsefulla förslagen till
representationssättets ombildning. Hon möter redan hos 1810 års
konstitutionsutskott, hvilket såsöm vilkor för valrätten endast
satte i fråga betingelserna bofast, oberoende, fullmyndig,
och hon kommer till baka i det Richert-Anckarsvärdska
förslaget af år 1830 lika väl som i konstitutionsutskottets
bekanta förslag af år 1840 och konung Oscar I:s
reformförslag till 184J—48 årens riksdag. Under hela denna långa
tid hade man gjort sig stora förväntningar om de allmänna
och samfalda valens frukter. Och när så dessa val
ändtli-gen blefvo till en verklighet, utföll deras resultat nästan
från första stunden rakt emot all förväntan!
Detta är förhållanden, som man icke får lemna ur
sigte, då man vill söka för sig klargöra anledningen till att
motståndet mot landtmannamajoritetens visserligen ensidiga
och egoistiska, men dock från en viss historisk häfd
utgående anspråk kunnat från detta håll blifva så förbittradt
som det blef. “Intelligensen“ blef, kuriöst nog, ett
partinamn, och denna intelligens, som kunde sägas vara
förher-skande inom den mera betydande delen af pressen och snart
fick framstående målsmän inom representationen, hade
äf-ven allt ifrån början en kraftig bundsförvandt i det med
henne för reformen så ifrigt kämpande penningeväldet.
Att det rörliga kapitalets män, som redan så länge
med tillhjelp af sina stora materiela resurser öfvat ett
oemotståndligt inflytande på de flesta af samhällslifvets områden,
icke i alla tider skulle kunna lugnt åse, huru ärfda
privilegier i det sociala lifvet reste oöfverstigliga skrankor mellan
dem och en annan högre stäld kast, var naturligt nog.
Man hade ännu icke hittat på msecenat-trappan till riddar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
