Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsendets kredit (?) och kommunallagstiftningens ordnande,
eller om den inskränker sig till att afvakta och expediera
riksdagens beslut i dessa och andra stora och för landet
vigtiga frågor.“
För vanliga ögon vill det dock synas, som om den då
varande ministéren De Geer svårligen skulle kunnat, äfven
om den än aldrig så gerna velat, genast möta den nya
riksdagen med ett nytt fullfardigt reformprogram. Kanske
kändes det också i luften för dem, som voro i tillfälle att
mera intimt blicka in i kombinationerna, att några
reformer icke alls voro att vänta ens under den närmast
kommande tiden. Det kunde ju tänkas, att regeringen till en
början ville i lugn njuta den stora segerns sötma, i tanke att
landet väl kunde behöfva att återhämta sig ifrån den nyss
slutade årslånga spänningen. På åtskilliga håll ansåg man
kanske också redan då, att, som den då varande ministérens
förste man flere år senare en gång med vemod uttryckte
sig, nya förhållanden kräfde nya män. I hvarje fall tyckes
grefve Posse dock för sin del redan från första stunden
varit på det klara med att något genast borde göras, och
beredd att handla derefter.
Vid valen till den nya riksdagen 1866 nämndes grefve
Posse, den fordne ordföranden i statsutskottet, af tidningarne i
sitt län såsom en passande kandidat till första kammaren.
Men det var icke der han ansåg sin plats vara. I god tid före
landstingets sammanträdande var han också redan vald till
ledamot af andra kammaren för Herrestads och Ljunits härad.
I denna trakt utöfvade grefve Posse ett stort inflytande
såsom dels egare och dels administratör af åtskilliga gods,
och detta inflytande gjordes också på det mest
eftertryckliga sätt gällande för hans val, hvarom man på den tiden
hade mycket att tala der i orten. Valet var den gången
ingalunda så enhälligt, som det sedan blef, i det
nämligen den af de oberoende bönderna såsom motkandidat
uppstälde kyrkovärden Hans Rasmusson i Mossby lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
