Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var, som redan antydts, att vid valen till de ständiga
utskotten försöka kasta en eftertänksamhetens kylande duschstråle
öfver Suéde-partiets ministeriela förtjusningsfeber. Hvad som
derefter kunde komma, anade möjligen en och annan bland
den nya grupperingens män. Allt talar för, att grefve Posse
redan då var fullt medveten derom, ehuru icke ens han då
väl ännu hvarken visste eller ännu mindre önskade, att den
nya oppositionen i sina positiva initiativ skulle sträcka sig
så långt, som den sedan gjorde.
Partiet var jemförelsevis fåtaligt i sitt ursprung, och
första anloppet lyckades derför heller icke på långt när så,
som man skulle önskat. Dock uteblef framgången heller icke
alldeles. Den lilla gruppen kunde nämligen redan vid denna
riksdag glädja sig åt att få se sig representerad af ett par
bland sina förnämsta koryféer så väl i stats- som
bankoutskottet.
Sin första egentliga seger vann dock den nya
grupperingen redan några få dagar senare, då kammaren beslöt
att tillsätta ett särskildt utskott för beredning af hr Hessles
motion angående åtgärder till afhjelpande af det finansiela
betryck, som vid denna tid ansågs vara rådande bland
landets jordbrukare. Ytterligare några dagar senare befästes
denna framgång ännu mera vid valet till ledamöter i samma
särskilda utskott. Der insattes nämligen uteslutande grefve
Posses män från hr Key, som gick in med 166 röster
(motionären sjelf stod främst med 167 röster), och till frih. von
Schulzenheim, som erhöll 95 röster.
Men det mot den gamla borgareståndsMberalismen —
” gammalliberalismen ”, som den strax derefter skulle kallas
— riktade utskottsförslaget var dock icke det enda sätt,
hvarpå grefve Posse i denna det nya statsskickets första
timme hade sig angeläget att visa verlden, huru han nu
uppfattade ställningen. Genast vid riksdagens början hade
han nämligen väckt sin bekanta motion med begäran om
utredning rörande 24 småstäders förläggande under
landsrätt. Det var ett helt annat sätt för städernas förenande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
