Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till gemensamma valdistrikt med landsbygden än det, som
vissa bland reformiframe i det fordna borgareståndet drömt
sig, då de, såsom hr A. W. Björck sedan t en gång i
offentligt tryck sjelf omtalat, före det sista
representationsförslagets definitiva framläggande närde den förhoppningen, att
städerna under den nya ordningen skulle blifva ett slags
ledande valcentra för den kringliggande landsbygden. Här
var det deremot landsbygden, som skulle i sig upptaga mer
än fjerdedelen af alla Sveriges städer.
Imellertid må man väl fråga sig, huruvida grefve Posse
sjelf någonsin hyste ens den ringaste förhoppning om
framgång för sitt förslag, eller huru vida icke det hela endast
var ämnadt såsom en demonstration, i så fall visserligen
en ytterst hotande sådan. Af det tryckta protokollet finner
man nämligen, att förslagsställaren sjelf icke ens var
närvarande i kammaren, då hans motion der föredrogs till remiss
och då den egentliga debatten derom egde rum. När
motionen sedermera återkom från det tillfälliga utskottet med ett
ytterst knapphändigt afstyrkande, tog visserligen grefve Posse
pligtskyldigast till orda för den samma, men det anförande,
han dervid hade, är sedermera — bortjusteradt ur
protokollet. Rådfrågar man de samtida tidningsreferaten, finner
man imellertid, att detta anförande icke innehållit något
egentligen på sak gående, utan endast några ytterst
modesta gensägelser mot motståndarnes uttolkningar af
motionens syftning samt en del nya försäkringar om, att det
endast varit i de ömhandlade städernas eget ekonomiska
intresse förslaget framkommit’.
Dagen innan denna på sitt sätt märkliga motion fördes
till grafven af andra kammarens likgiltiga tystnad, hade
imellertid den nya politiken definitivt konsoliderat sig. Detta
skedde söndagen den 10 mars 1867 på ett under hr Emil Keys
presidium i De la Croix:s salong hållet möte, der
Landt-mannapartiet förklarade sig bildadt och antog det af mötets
• ordförande förslagsvis uppsatta programet. Hvad detta
innehöll har allt för ofta blifvit upprepadt, för att det här skulle
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
