Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomiska svårigheter, mot hvilka landet i dess helhet och
dess alla produktionsgrenar i synnerhet just då hade att
’ kämpa.
En annan för landtmannapartiet lika hedrande
omständighet har man äfven att beakta i det sätt, hvarpå partiet
särskildt i grefve Posses person från sin första uppkomst
sökte göra en sanning af grundlagens ord om svenska
folkets urgamla rätt att sig beskatta och denna rätts utöfvande
af riksdagen allena. I detta afseende torde man endast
behöfva påminna om grefve Posses energiska uppträdande
vid ett par olika tillfallen, då denna fråga särskildt kom
på tal.
Så t. ex. efter afgörandet vid 1868 års riksdag af
frågan om de till handels- och sjöfartsfonden. utgående årliga
anslagens indragande, hvarom den då varande
justitie-stats-ministern fälde det märkliga yttrandet, att han icke ville
inlåta sig i någon undersökning eller något bestFidande af
riksdagens grundlagsenliga rätt att utan k. m:ts medgifvande
indraga ett ordinarie anslag. På ett lika lojalt sätt yttrade
sig frih. De Geer äfven, i förbigående sagdt, vid ett annat
tillfälle om riksdagens rätt öfver de ordinarie anslagen.
Detta hände, då något år senare fråga blifvit väckt om
nedsättning af nära en half million i anslaget till arméns
vapenöfningar. Äfven då uppträdde grefve Posse till
försvar för riksdagens rätt öfver dessa anslag, och i strid mot
två. sina kolleger, cheferna för landtförsvars- och
finansdepartementen, förklarade frih. De Geer öppet, att han icke
tilltrodde sig med lagen i hand kunna bevisa, att riksdagen
icke egde rätt att indraga ett anslag endast derför, att det
blifvit uppfördt å ordinarie stat. Han nöjde sig derför också
med att i detta fall hänvisa till den konstitutionela andan.
Med afseende på handels- och sjöfartsfonden gick han
imel-lertid till väga på ett annat sätt och gjorde saken till en
kabinettsfråga och lyckades dermed att för den gången få
det ordinarie anslagets okränkbarhet häfdad med en
majoritet af 105 röster mot 65. Grefve Posse hade dock saken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
