Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i minne till den några dagar derefter hållna
décharge-de-batten och protesterade då mot den uppfattning, som legat
till grund för beslutet. På samma sätt då året förut frågan
var före om markegångsnämndernas utseende af landstingen
allena. Det var då grefve Posse betecknade denna
sjelf-beskattningsrätt såsom hafvande under sekler upprätthållit
“folkets sjelfständighet vid sidan af den första statsmakten
och under ständigt fortgående kamp mot det påträngande
ämbetsmannaväldet; den är — tilläde han då om denna
rätt — vår i ordets egentligaste -mening dyrbaraste
rättighet, från hvilken jag icke vill afpruta det allra ringaste“.
Det var också samma hänsyn till “vår i ordets
egentligaste mening dyrbaraste rättighet“,.som längre fram skulle
uppkalla den så lidelsefullt debatterade frågan om
kommers-kollegii indragning och gifva uppslaget till “den
konstitutio-nela konflikten“ par préférence, som detta tvisteämne
mellan regering och riksdag ju på den tiden skulle kallas. Det
var dock kanske eljest, särskildt i sina senare facer, något
än mera än en blott konstitutionelkonflikt. Det var det häfti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
