Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fång“. Man ansåg imellertid nu, lika som det redan varit
på tal vid något tillfälle under de senaste ståndsriksdagarne,
att .de detta ämbetsverk åliggande ärenden gerna kunde
uträttas omedelbart inom vederbörande stats-departement och
att kollegium derför kunde lika väl ombildas till-en under
detta lydande byrå.
Det var denna i sig sjelf ej så synnerligt betydande
administrationsfråga, hvilken kom att föranleda den
landt-mannapartistiska oppositionens kanske lidelsefullaste strid
mot regeringen, efter det denna senare genom sina försök
att eludera riksdagens uteslutande bestämmanderätt i
anslagsfrågor fört henne in på det rent konstitutionela gebitet.
Att striden fick denna skärpa, finner också helt naturligt
sin särskilda förklaringsgrund deri, att landtmannapartiet
och dess förste man här mötte öga mot öga med den mest
ensidigt byråkratiska ministère vi efter det nya
representationssättets genomförande någonsin haft i vårt land.
Striderna mellan grefve Posse och den då varande
civilministern Bergström utgöra lika som det stora hufvudslaget i
denna än fördolda, än öppna antagonism mellan den
be-sutna, jordegande delen af vårt folk och den mindre fasta,
men desto mera fordringsfulla byråkratien, hvarom vi förut
talat. När derför den tidens svenske Cicero tilljungade sin
motståndare, den högaristokratiske partiledaren, detta på
sin tid så sensationsväckande quo usque tandem/, då satte
hr Bergström i vår politiska utvecklings historia ett
varselmärke, som helt visst en gång skall leda kommande
generationers tanke till baka äfven på honom sjelf och hans
ställning under hela denna tidrymdi och det kanske på ett
helt annat sätt, än hvad han den gången kunde tänka sig.
Huru regeringen kringgick kommerskollegii-frågan
genom att mot riksdagens uttalade vilja uppföra lönen till
utanordnande men. endast på förordnande tillsätta den
omtvistade presidentbefattningen, är allmänt bekant. Intressant
skulle det hafva varit att få se, huru grefve Posse tänkt
sig’ställa med detta sitt gamla bête noire, derest han kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
