Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom en följd af det djupt kända ansvaret, i det han
nämligen bl. a. — och detta är det enda uttryck i hans tal, som
i detta sammanhang kunnat afses — yttrade, att “vi alla
känna frågans stora betydelse och skatta den så högt, att
hvarje partigruppering inom kammaren faktiskt upphört.“
Och han tilläde längre fram på det mest lojala sätt: “denna
fråga får icke falla och den skall gå framåt, och på oss
hvilar bördan att vi måste göra något för att vinna detta
mål. Den ställning, riksdagen intager till denna fråga,
betingas, efter min tanke, af innehållet uti 1873 års skrifvelse*
hvari riksdagen begärt, försvarets ordnande med tillämpning
af allmän värnpligt. “
Det förslag, hvilket vid detta tillfälle omfattades af så
väl grefve Posse som ock af åtskilllge andre bland
landt-mannapartiets mest framstående män, hrr Key, Ola
Andersson, Sven Nilsson i Österslöf och hans namne i Efveröd
m. fl., och hvilket först var framstäldt af hr Ola Jönsson i
Kungshult, sammanföll också i militäriskt afseende
hufvud-sakligen med det förkastade k. förslaget. Det endast suplerar
detta med att äfven påminna om tillvaron af det andra
momentet i den två år tidigare träffade öfverenskommelsen, det
moment nämligen, söm talade om grundskatternas och
indelningsverkets afskaffande, och hvilket alldeles lemnats ur
räkningen.
Händelserna vid 1875 års riksdag hade visat, hvad en
snar framtid äfven, i än vidsträcktare mån, skulle komma,
att bekräfta, att nämligen landtmannapartiet såsom helhet
saknade de verkligt politiska förutsättningarne för en fastare
sammanhållning i det slutliga afgörandets stund. Partiets
ledamöter hade, som ofvan nämnts, gått några hit och
några dit och delat sig mellan icke mindre än sju af de
tretton framstälda ändringsförslagen, så att resultatet blef
en öfvervägande majoritet för det af hr Toll framlagda
förslaget om ett stamsystem med härens aflöning “på
tidsenligt sätt, sedan rustnings- och roteringsbesvären i
sammanhang med grundskatterna blifvit afskaffade“. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
