Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Grefve Arvid Posse och landtmannapartiet. En studie i vår nyaste riksdagshistoria af Fritz Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inånga gånger antydts — och ganska troligt är äfven, att
dessa antydningar icke varit ogrundade — antydts, att
denna splittring inom landtmannapartiet vid 1875 års
riksdag skulle varit orsaken till att grefve Posse följande året
mer än gerna antog det honom då gjorda erbjudandet af
talmansplatsen i kammaren. Här behöfde han icke längre
•se sig utsatt för att midt under hetaste striden öfvergifvas
af vare sig den ena eller andra tillfälliga utbrytningen af
sitt parti, under det hans inflytande på ärendenas gång
derför heller icke behöfde blifva mindre än förut, snarare
tvärt om. I hvilken utsträckning han bakom
riksdagskulis-serna gjort detta inflytande gällande, blir emellertid alltid
svårt att närmare bestämma.
Första gången “de stora frågorna“ härefter komma
under kamrarnes ompröfning är vid 1877 års riksdag. För
andra gången hade regeringen begått det felet att vilja
försöka tumma “kompromissen“. Frih. De Geer kunde
naturligtvis icke vara hågad att härutinnan gå lika ogeneradt till väga
som upphofsmännen till 1875 års stora förslag. Det var nu
också endast fråga om “partiela“ reformer och “försvarets
gradvisa utveckling genom flere eller farre(?) skeden“, som det
något sväfvande heter i statsrådet Weidenhielms anförande
till statsrådsprotokollet. Emellertid ansåg man sig samtidigt
böra hålla fast vid det gamla indelningsverket, ända till dess
försvaret kunde stå fullfärdigt utbildadt på den allmänna
vämpligtens grund, lika som man också i fråga om
grund-4 skatternas afskaffande ville inskränka sig till att i början
utlofva en afskrifning för en gång af 15 procent, under det
man i fråga om den nya härordningen betonade såsom
“maktpåliggande“, ätt det första utvecklingsskedet redan i
och för sig innebure ett väsentligt ökande af våra
stridskrafter. Stora anspråk å ena sidan, halfva löften utan
betryggande garantier för framtida fortsättning å den andra,
sådant var hufvudsakliga innehållet af detta nya
lösningsförslag. Man kan då heller icke lägga landtmannapartiet
allt för mycket till last, att det lät detta förslag dela sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
