Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Nationalfåfänga och fosterlandskärlek. Reflexioner för dagen af Reinhold Winter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ett det hjeltemodiga nederlagets apoteos, en
stolt protest emot segermonumentet på Königsplatz i den
nya kejsarstaden vid Spree.
Marseljäsen förtonade och då omsider tystnade den
mullrande åskan från Mont Valériens blanka metallgap, höll
presidenten i Seinedepartementets generalråd Mr Forest .det
oundgängliga festtalet.
Det var stolta ord den åldrige lille mannen, slungade
ut bland den lyssnande menigheten. Han lofordade
offervilligheten, sjelfförsakelsen och dödsföraktet hos alla dem,
som en gång trotsat farorna af den långa belägringen; han
rörde vid strängar, hvilkas dallring aldrig förfelar att väcka
liflig genklang i franska bröst; han talade om hvarje
hjertas hängifna kärlek för den dyra fosterjorden; och på
botten af hans anförande läste man, om ock blott i dunkla
häntydningar, att en gång skulle den dock randas, den
sköna dag, då det blödande Gallien skulle taga hämd på
arffienden, den öivermodige segraren på andra sidan Rhein,
då de i ständigt slafveri hållna bröderne Elsass och
Loth-ringen skulle varda återförenade med det älskade
fosterlandet.
Och: lefve republiken, lefve Frankrike! ljöd det åter
från hundratusen munnar.
Ett antal trupper. defilerade och folkets skaror drogo
sedan i sin ordning förbi monumentet. Om än denna
senare afdelning i åtskilliga fall slog öfver i det burleska,
qvarstod dock som bottensats det intrycket, att en glödande
kärlek till det land, som sett dem födas, bodde på djupet
af’ alla franska* bröst... -
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
