Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Unionskrisen, en röst från Norge - 2. Riksrätten och kompromissvilkoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börjat redan den 6 april, och för att möjliggöra en
öfverens-kommelse framlade representanten för Jarlsbergs och
Laur-vigs amt måndagen den 9 ett förslag om, att
förhandlingarna orrf riksrättsåtal skulle uppskjutas.
Det var visserligen gjordt i en god mening. Men någon
olämpligare till att framkomma med ett sådant medlande
och försonande förslag, än hr Motzfeldt, kunde knappast
hafva påträffats. Han hade intet stöd, hvarken inom högern
eller venstern. Han hade icke förberedt saken med någon.
Han kunde icke gifva någon utsigt och tog sjelf, efter en
kort förhandling, sitt förslag tillbaka. .
Det blef under den samma lagdt hr Sverdrup till last,
att han icke hade öppnat förhandlingar med regeringens
chef hr Selmer. Han svarade, att han hade intryck af
att förhandlingarna icke kunde leda till något, och de
senare tilldragelserna skulle visa att han hade rätt i sitt
intryck. Från alla håll, med undantag af den radikala
högern, ådagalade emellertid debatten önskan om en fredlig
afslutning.
Tisdagen den 10 april begaf sig en af den moderata
högerns medlemmar, hr Gappelen, till slottet. Han
handlade efter öfverenskommelse med flera af sina
meningsfränder. Han kom tillbaka med vissheten om, att på allra
högsta ort önskades en öTverenskommelse. Vi ha förut nämt,
att h. m. konungen söndagen den 8 april hade förklarat
sig benägen för det liberala partiets vilkor. Men det var
svårigheter vid dessa förhandlingar. Då ministéren var
under anklagelse, kunde konungen af ridderlighetshänsyn
icke kasta den öfver bord. Ett enstaka parti inom
stortinget, det må. vara hur stort som helst, kan icke framträda
med något kraf inför konungens oomtvistade prerogativ att
välja sitt råd, det kan blott göras af den ena statsmakten
till den andra. Men så länge anklagelsefrågan var före i
odelstinget, kunde stortinget icke träda tillsammans, det
liberala partiet måste alltså öppna underhandlingar med
det konservativa partiet i stortinget, för att representationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
