Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vid riksdagens början. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dén nära till hands liggande faran, att i annat fall grefve
Posse måste tagas tillbaka på de vilkpr, han sjelf behagade
föreskrifva, för att förrfrå honom att återtaga sitt afslag.
Det är en offentlig hemlighet, och har redan förut i tryck
blifvit omtaladt, att det afgörande ordet vid detta tillfälle
utsädes af en bland kompromissens fader, hr Karl Ekman
på Finspång. Liksom för ej ljange sedan i Frankrike gamle
Duclerc med ålderssvaga händer fattade om statsrodret,
som glidit undan Gambettas fasta grepp, så trädde här i
Sverige gamle Thyselius upp för att fylla det rum, som
Arvid Posse lemnat tomt efter sig.
Frågar man nu efter, hvad den nya regeringen bär i
skölden, efter dess politiska program, så varder’ svaret: —
ingenting. Ingen stor politisk framtidstanko att uppbära,
icke heller någon medveten kraft till motstånd mot sådana
tankar, när andra bära dem fram; blott och bart den
gamla nötta slentrianen, k. m:ts nådiga tågordning, hållen
vid makt ^enom en regering, som, äfven efter det civil- 1
portföljen fått en ny och veterligen i ået politiska lifvet
opröfvad innehafvare, är sammansatt af idel embetsmän.
Som qvarglömda reseffekter lemnade den afgående
statsministern sina öfrige embetsbröder efter sig i
statsråds-salen på kungens slott; och med samma lugn som de
tje-nade honom, som dock alltid ville vinna ett fast bestämdt
mål, med samma lugn följa de nu hans efterträdare, som
vill ingenting. Att samvetsgrant och hyggligt sköta de
löpande göromålen, att se tiden an och vänta hvad som
kan komma, — så lyder lösen för dagen.
Ingen förnekar, att ju Sveriges förste ofrälse
statsminister är en hederlig, välvillig och rättänkande man.
Han har ock städse blifvit bemött méd aktning från alla
sidor, — utom från den, som nu äflas att i honom se blott
och bart dess egen målsman vid konungens rådsbord, men
som har svårt att förlåta honom, att han någon gång
under sin långa politiska bana vågat lyssna till landtmännens
anspråk. Men om det ock är — eller i alla fall borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
