Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Det gamla och det nya. Af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gamla och det nya.
Af Georg Nordens van.
Om någon flitig man roar sig med att samla aktstycken
till historien om det literära brytningsskede, i hvilket vi
lefva, och om han efter femtio år ger ut, hvad han samlat,
lägger fram* sina rön och de fakta, han skrapat i hop, utan
några kommentarier, utan att bifoga en enda egen åsigt,
då skall man med stor förvåning läsa hvad de skrifkunnige
i Syerige skrifvit på 1880-talet. Och då skall säkert mången
fråga: “hvarför grälade de egentligen? Hvad gällde striden?
Hvarför denna ofördragsamma hätskhet, denna gränslösa
ensidighet, som samlade alla skuggor på ena sidan och alla
ljuspunkter på den andra?“ Men hvad som skall svaras
på dessa spörsmål, det torde vara omöjligt att nu säga.
Den som tar sig friheten att skrifva detta har mera
än en gång frågat sig sjelf och andra, hvarför man grälar
så häftigt, hvarför det, som den ena kallar för
“verldsför-bättrarbråk,“ af den andra blir döpt till “skandalskrifveri“,
hvarför “realist“ blifvit nära jiog ett öknamn på den, som
i vår aflägsna nord vill åstadkomma något på en gång
nytt och bra med sin penna, liksom “idealist“ också
blifvit ett smädenamn, hvarför partilidelser, hätskhet och
oförsynta personliga angrepp blifvit så vanliga, hvarför billighet,
rättvisa och vanlig höflighet ofta ej aktas mera i skrift,
hvarför — ja, hvarför man grälar.
Vi voro länge tröga. I utlandet, till och med
omedelbart invid våra egna gränser, hade nya literära strömningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
