Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Det gamla och det nya. Af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkommit och gifvit nya vägar och nya mål åt dem, som
sysselsatte sig med samhällsskildringar. I Danmark, det
visste vi, hade Georg Brändes väckt hänförelse och
förargelse en tid bortåt, och bäst det var, när man än ej visste
ordet af, så slungade en herre, som hette Jacobsen, fram
en roman vid namn “Fru Marie Grubbe“ och dermed var
isen bruten för de unga krafterna i detta land, för dessa,
som nu äro medelålders sansade män och som nu ha
segrat, — ehuru det ej faller någon in att tro, det deras
konstart skulle förbli stående på den plats, hvarest de slält den.
Men de ha gjort sitt dagsverke och efter dem komma, andra
med nya tankar och nya krafter.
Men vi svenskar, vi höllo oss lugna — för att sedan
bli så mycket hetsigare. “En tung nation, full af
hetsigheter.“ Hvarför blefvo vi så onda, då man ruskade upp
oss ur sömnen? Var det derför att han, som slog på
larmtrumman, tog i så hårdt, ruskade oss så omildt? Vi hade
ingen Brändes, som förde oss framåt på upplysningens väg,
kanske något ensidigt, — man blir lätt ensidig i en
brytningstid som vår — men med kraft och okuflig energi och
oförbrännerlig tro på sin uppgift. De gamle hos oss blefvo
väckta på ett annat sätt, mera handgripligt.
Och så bildades partier här, partier, sQm nu stå
oförsonligt emot hvarandra med slipade vapen, af många olika
slag och fardiga till strid, ibland till knytnäfvestrid eller
spjutkastning, någongång till öfvertygande utredning af hvad
man i sjelfva verket vill.
Från min ståndpunkt tycker jag mig se, huru den unga
riktningen i det stora hela slår in på den sist antydda
vägen, medan de oftast mötas endast med öfversitteriets vapen.
Alldeles som om motståndaren skulle känna sig för svag
att på allvar försvara sin sak. Det ser så ut.
Och jag tycker äfven, att man nu blandat bort korten
så, att det egentliga målet blifvit bortskymdt genom massor
af små ovädersmoln, som urladdat sig eller gått öfver utan
annan följd än att ha rört upp litet smuts, som snart tor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
