Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Björnsons sista stycken. 1. En handske. Af Anselmus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björnsons sista stycken.
i.
En handske.
Af Anselmus.
Hvarje nytt skådespel af Björnson afvaktas numera
med en spänning, som är blandad med en icke så liten
tillsats af oro. Det var en profetiskv aning, som förestafvade
Auerbachs ord, när han som Brändes berättar i sin bok
Men-nesker og Vserker efter att hafva genomläst Magnhild lät
helsa de§s författare, att han lugnt kunde skrifva tre
sådana’ böcker till — hans anseende skulle icke lida derpå
— men tilläde han, sedan får han heller icke skrifva flere.
Det är med växande bekymmer vännerna af Björnsons
diktning se honom nalkas de stora samhällsproblemen, kasta
sig in i striden om dem och i sin blinda tilltro till sin saks
seger förakta alla vanliga försigtighetsmått. En handske är
ett af dessa ströftåg på social mark, som diktaren företagit.
» Problemet, som han här uppstält, hör till de svåraste
och minst utredda. För att utredas fordrar det kanske mera
erfarenhetsmaterial än vår tid möjligen är i stånd att gifva,
för att klart framställas fordrar det en skarpsinnighet, hvarpå
Björnson åtminstone icke gifvit några prof i detta stycke.
Det är icke likgiltigt, hvilka sidor, som betonas af den stora
frågan, ett urval bland allt det, som kan sägas, måste
göras, ämnet måste grupperas för att få en fäst form och en
bestämd begränsning. I stället har förf. sammanhopat en
kaotisk mångfald af stoff, pjesen suckar under materialets
tyngd, och skäl och motskäl defilera i en brokig bland-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
