- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1884 /
93

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bref från Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ter. Det fins icke många trakter, der icke en fattig skollärare
och andra beroende haft en verkligt hjeltemodig dust med de
förmän, som haft deras öde i sin hand och ofta låtit dem känna
det hårdt. Liksom de politiska motsatserna ha löst auktoritetens
band, är det ett märkligt argumentum ad bommen^ för tolerans
då man ser dem till hvilka man har innerligt förtroende —
såsom t. ex. Björnson — i religiösa säker hafva en annan
öfver-tygelse än hvad man sjelf har, och så likväl vänja sig att stå
sida vid sida med dem i politiken.

Jag har hört en bonde, på hvars tro knappast hans mest

misstänksamma motståndare kunde tvifla — hvilken till och med

å

i sitt yttre uppträdande har en starkt pietistisk anstrykning —
inför sina valmän, hvilka till en del voro pietister, frimodigt föra
en vidsträckt fördragsamhets talan och begagna det vackra
uttrycket, att så länge vi icke få bort intoleransens splittring
blif-ver det icke i sanning ett folk af oss.

Striden har gifvit lyftning åt den personliga hederskänslan.
Ty det är som en talare nyligen sade: då till slut allt afgöres
vid valurnan och då högerns politik har medfört icke endast
bildandet af en så ofantlig majoritet, utan att alltjemt mer och mer
kräfves, är ingen för liten till att göra fäderneslandet en tjenst
och ingen för liten till att bära det tunga ansvaret för en
förlorad sak — och hvad det vill säga, att sålunda man för man
få känslan af, att ha hvar sin plats att fylla i det gemensamma
arbetet, det mäpkes i de trakter,’ der detta arbete redan under
längre tid samlat folket,, till och med på den personliga
värdigheten i uppträdande och vandel.

Och striden har gifvit landet en känsla af att vara ett
sammanhängande helt, en lefvande organism, der samma tanke och
vilja råda, hvilket annars blott en yttre fiende plägar kunna’
åstadkomma — derför ha privatintressena sjunkit under den känslan
att alla stå sida vid sida för en och samina sak. Man har ju
sett det märkliga, att ett storbondeparti, som venstern
ursprungligen var, har velat arbeta sig makten ur händerna genom
alltmer utvecklade rösträtt-rättigheter.

Det fins en individ, hvilken står som ett märkligt exempel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1884/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free