Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bref från Norge - P. S. Riksrättens dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. S.
Riksrättens dom
är mottagen med åtminstone skenbart, märkvärdigt lugn. Vid
stortinget väntade naturligtvis en större menniskomassa på domens
afkunnande och största delen helsade med starka hurrarop stats*
ministern; venstem hade efter bestämd uppmaning i venstems
organer nästan helt hållit sig borta och de som voro tillstädes
för-höllo sig alldeles tysta — mén redan ett par timmar senare hade
staden fullständigt sitt vanliga utseende och i går afton antydde
ingenting, icke ens grupper af menniskor. eller ifrigt samspråk,
•• ^
att något ovanligt försiggått. Afven utanför statsministerns
bostad var tyst och ödsligt.
Grunderna härtill kunna vara olika. För det första vet hö- ^
gern, att de två partierna i Kristiania äro vida mera jemnstarka
än man efter valen skulle tro. Vidare är sjelfva ministérens sak
för en stor del af högern temligen likgiltig. Högern har ofta
varit lika så sträng i sin dom öfver densamma som venstern.
Derjemte visa Kristianiaboarne en icke ringa benägenhet att vänta
i
att andra skola göra något, icke de sjelfva, men i synnerhet fins
det en grund, som också i sig sjelf är tillräcklig, att det icke fins
något nämnvärdt antal, som skulle vilja göra motstånd mot ett
lagenligt beslut af någon af de konstitutionela statsmakterna, och
att de andra icke funnit ögonblicket passande för intetsägande
demonstrationer. Huru som helst — i fall man hoppats på
Kristiania såsom fäste för en radikalt drifven motståndspolitik,
så tog försvarsmuren sig icke imponerande ut.
Medan stämningen i staden synes jemförelsevis lugn, kan
detta visserligen icke sägas om högerpressen; inom denna råder
lössläpt förbittring. Morgenbladet talar som kunde det icke mera
finna konungadömet, när domen skall säga hvad som är lag, och
det har till den grad förlorat äfven den yttre konstitutionela
anständigheten, att det i sina blott till hälften dolda uppmaningar
till konungen, om att sätta sig öfver domen, låter honom höra
att han i trontalet har salt sin “öfvertygelse“ i pant. Detta
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
