Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Två aprilfrågor. Af Vilh. Wadman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två aprilfrågor.
Af Vilh. Wadman.
1.
En af mina närmaste grannar är en gammal man,
som jag rätt ofta på qvällarne brukar besöka och språka
med. Han följer med i tidningarne så godt hans af åldem
försvagade ögon det tillåta. Luckorna i sitt vetande brukar
han fylla genom att “pumpa“ mig. Någon gång läser jag
högt för honom. För några dagar sedan råkades vi. Jag
hade ett Dagblad med mig och läste för honom våra
välgörande fruars granna upprop till Sveriges qvinnor.
Gubben fann saken mycket rolig. Han gnuggade
händerna, som han brukar göra, när han känner sig riktigt
belåten. Att han satt och klämde, som man säger, på någon
lustig anmärkning, det kunde jag se på ryckniijgarne i
mungiporna och på de skiftande rynkorna vid ögonen.
* Och i förtroende kan jag nämna, att gubben, så
gammal han är, en och annan gång försöker sig på en witz.
Han lät mig emellertid gå på med läsningen. Och jag läste
ända till ålut, markerande de. mest anslående (kursiverade)
punkterna. När jag kom till alla namnen gjorde jag en paus.
Nå, det finnes väl underskrifter?
Ja bevars. — Och jag läste upp dem alla — hade’
jag så när sagt. Men jag hoppade verkligen öfver några
tiotal. Det tyckte jag mig kurlna ha råd till.
Gubben satt tyst en liten stund. Sedan såg han upp.
Ur dagens krönika. IV. 2. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
