Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Två aprilfrågor. Af Vilh. Wadman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
♦
♦
Ögonen plirade bakom glasögonen och munnen småmyste
så trefligt.
“Drifver di igenom det der, så är ju försvarsfrågan
löst utan all afskrifning och utan allt bråk.“
“Hur menar farbror?“ sporde jag.
“Jo,“ sade han långsamt, “om hvarje svensk q vinna
årligen skänker Kongl. Maj:t och Kronan en “krigare“, så
skall väl Sverige i en framtid ledigt kunna hålla stången
mot hvilken fiende som helst, hi, hi,“ tyckte han och
gnuggade belåtet händerna.
Jag skrattade också naturligtvis.
* “Farbror är då alltid så rolig.“
Att störa gubbens glädje öfver witzen genom att
framhålla mina farhågor för en möjlig öfverbefolkning ville jag
ej. Vi kunde då också lätteligen kommit in på
emigrations-frågan, som vi helt nyligen, i följd af Ernst Beckmans hemska
varningar, ända till leda afhandlat. Vi skämtade emellertid
helt godmodigt och hjertligt med detta nya storartade prof
på qvinlig offervillighet. Så talte vi allvarsamt om saken.
Ty den har sina allvarsamma sidor, det kan ej förnekas.
Många till och med. Och när jag kom hem, läste jag å nyo
med eftertanke igenom uppropet.
Så kom jag plötsligt att tänka på: hvem är roten och •
upphofvet till allt detta? Det är naturligtvis någon af de
undertecknade — en qvinna, det är klart. Ty man kan väl ej
i den här affären med något slags fog undra och spörja:
Ou est 1’homme? liksom man alltid anser sig hafva
rättighet att fråga, när det gäller djerfvare företag af det
manliga slägtets medlemmar: Ou est la femme? Nej, det är ju
alldeles otänkbart. Men så slog den tanken mig som en
blixt: såvida ej... Och så tog min tanke allt klarare form.
Skall jag våga säga ut? Nå, ja, hvarför icke. Det är ju en
af vår tids skönaste rättigheter att få säga hvad som helst,
blott man ej begagnar smädligt skrifsätt. Derför. fortsätter
jag, ty min gissning är ingalunda smädlig — tvärtom: så
vida icke den ärade ledamöten af andra kammaren på Hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
