Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Moderna verldsförbättrare. Af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullkomligt förfelad och att det ej kunde ske något lyckligare än
att med det allra snaraste HL slut på allt.
Hvarken de fromma eller de egentliga och fullt följdriktiga,
pessimisterna kunna således räknas till verldsförbättrarne, till dem
som äflas för att inrätta lifvet så fördelaktigt som möjligt, ioke
blott för sig, utan äfven för andra. Men det gifves de som kallas
pessimister, för att de finna verldsinrättningen dålig, utan att derfor
anse henne alldeles ohjelplig. Dessa hafVa således en smula
optimism på botten, ty i annat fall skulle de gifVa allt förloradt; men
det är naturligtvis icke det slags optimism, som finner allt förträffligt
och tycker, att ingenting fattas i den ”bästa af verldar”. Jag skulle
vilja kalla dem för optimistiska pessimister, sådana som äro nog
lättblodiga att föreställa sig, det den närvarande förvända och enligt deras
mening alldeles fördömliga samhällsordningen skulle kunna
undan-rödjas för att lemna rum åt något bättre. Dessa kunna svårligen gillas
af de äkta och följdriktiga pessimisterna, och af ”yrl£e80P^in]lis^ernaMy
såsom den andra ytterligheten kallats, anses de dårhusmessiga, så
vida de ej förklaras vara skurkar och illgerningsmän. Mångfaldiga
gånger hafva sådana optimistiska pessimister uppstått, velat göra
rent hus med det för tillfället herskande ’samhället för att sedan
kunna skapa ett nytt. Lika många gånger hafva de inspärrats p&.
dårhusen eller i fängelserna, hängts eller bränts. Någon gång har
man nöjt sig med att göra dem till föremål för åtlöje eller ryckt
brödet ur munnen på dem och låtit dem gå och hänga sig sjelfva.
Någon fullständig framgång har ännu aldrig en sådan
verldsför-battrare kunnat tillkämpa sig, icke ens under den stora franska
revolutionen, der dock goda ansatser fnnnos.
Vår tid är kanske rikare på dessa än den förflutna varit, ty
vår tid är rikare på tvifvel om det gamlas berättigande och p&
missnöje, och det torde nog hafva sina giltiga orsaker. Om
verlds-förbättrames namn icke alltid ropas ut öfver hela jorden, så finnas
de dock, än såsom uppenbara eller hemliga ledare ’af socialistiska
rörelser, än gömda bland nihilistiska stämplingar — ty äfven
nihilismen har visat sig tro på möjligheten af en omskapning efter
förödelsen — än framträdande såsom reformerande skriftställare, tills
vidare nöjande sig med teorier. Bland skådespelsdiktarne saknas
de icke. I lagstiftande församlingar synas de deremo^ föga. Der
sitta de ”praktiska”, d. v. s. de, som icke kunna förmås till någon
annan än den allra oundvikligaste ändring i gamla förhållanden.
Visserligen händer det, att rent personliga, kanske ej alltid
så ädla bevekelsegrunder drifva ep man eller, hvarför ej, också en
qvinna att omfatta ’’verldsförbättrareyrket ”, men detta motsäger
icke det påståendet, att det allmänna tillståndet i samhället lockar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
